Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 3. De protestantiska länderna - England
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
undervisning, och som hade flere lärjungar, än han kunde sköta, kom på den tanken att använda de älsta och bästa lärjungarna som ett slags underlärare. Lancaster fann många gynnare och vänner af sin metod; 1805 bildades ett sällskap, som senare fick namnet Britiska skolsällskapet och som hade till uppgift att sprida kännedomen om Lancasters metod. Men Lancaster, som själf var kväkare, hade i sin skola mottagit barn af föräldrar, tillhörande skilda sekter och icke gifvit dem annan religionsundervisning än daglig bibelläsning utan förklaringar, lämnande den öfriga kristendomsundervisningen åt hemmen och de i England från slutet af förra århundradet allmänna söndagsskolorna. Samma grundsatser följdes i alla de af Britiska skolsällskapet upprättade lancasterskolorna. Detta väckte den engelska statskyrkans förskräckelse och harm i för att motvärka de “gudlösa“ lancasterskolorna stiftade högkyrkligt sinnade personer 1811 Engelska kyrkans nationella skolsällskap, i hvilket ärkebiskopen af Canterbury var ordförande. Detta sällskaps skolor använde samma metod som lancasterskolorna, en metod, som ungefär samtidigt med Lancasters första försök blifvit i tryck offentliggjord af en doktor Bell. De bellska skolorna undervisade i engelska statskyrkans lära, ja kyrkans katekes tjänade till innanläsningsbok; dessa skolor besöktes af barn till statskyrkligt sinnade föräldrar, under det att de frikyrkligas barn fortfarande begagnade lancasterskolorna. Dessa båda stora, rika sällskap, som hade samma mål men skilde sig i uppfattningen af skolans ställning till de religiösa samfunden, täflade nu under en lång följd af år om det största inflytandet på folkundervisningen. Då regeringen år 1833 för första gången gaf något understöd åt folkskolorna, utspann sig en häftig strid om fördelningen. Statskyrkans anhängare påstodo, att hon ensam borde ha rätt att sköta folkundervisningen. Å den andra sidan visade lancasterskolorna och de många af olika sekter upprättade skolorna, att värkligheten jäfvade detta anspråk. Understödet blef också jämt delat mellan de båda ledande skolsällskapen. Steg för steg fick staten mer inflytande öfver folkskolorna, men först 1870 antog parlamentet den första engelska skollagen. I denna lag finnas tvenne §§, som handla om skolans ställning till religionsundervisningen. Den ofta citerade § 7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
