Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Den honom all sin da’r så j n f 1 i wara lär,
Som hon eij utan gagn det namn Juliana bär.
Allt Indiens mandelkram kan ej uppgå mot den kärlekshandel, “Som
Ban c ken denna dag begynner med sin Mandel“, och som
mycket lär förkofras, “Så länge Ban c ken sielf förläggar’ wara
må“. Det blir då godt intresse, menar poeten och slutar i samma
stil med en önskan “At deras Mandel sööt eij nånsin må bli bitter
Anmärkningsvärdt är n\r XXI, som har en vacker
strofbyggnad, och der brudparets namn: Anua, Stina, Brander, Johan,
Spalding, läggas i ekos1) mun såsom rimsvar på det sista ordet i
hvarje vers, på följande sätt:
Ach enslighet, som mina sinnen fängzlar
Och med olust på tusen sätt städz ängzlar,
Hur kan jag blij
Din boijor frij?
Farwäl, jag will eij längre mig så qwällia
En dygdig siäl will jag till maka wällia;
Ach, himmel, du utwisa mig den sanna
Echo: Anna.
Yisartadt är också qvädet vid Lars Kåhres och M. Et.
Torsélls bröllop 1702, hvars för de olika stroferna något varierande
refräng lyder: “Kåhren gör ett lyckligt kåhr [o: val], och en hurtig
(vacker etc.) maka får“.
Någon gång ville v. B. undfägna åhörarne med ett rigtigt
skämt, såsom i den skrift, hvilken vid Elof Skragges och Anna
Drakes bröllop öfverräcktes af “/Tans Gamble Fal jE?ekante“* i 2).
Det blir emellertid ganska matt, detta skämt med Skragge och
ragge, Drake och make; slutönskan innebär, att döden ej måtte
*) Dylika “Echones“ rekommenderas af Opitz och efter honom af
Arvidi, hvilken upptager dem såsom en särskild diktart. De användes
mycket i den tyska och danska poesien; se Paludan a. a. s. 445. Äfven
Rosenhane begagnade ekot i den 33. visan, der hela sista ordet upprepas
i st. f. — något som ansågs rigtigare — senare delen deraf; jfr E. Meyer
a. a. s. 174.
2) H. G. von Rrobergen; ett dylikt bokstafsspel använder han på
flera andra ställen.
Carol. tidehv:ts kom. diktning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
