- Project Runeberg -  Folkdiktning, visor, folktro, sägner och en svartkonstbok. Andra samlingen /
152

(1881) [MARC] Author: Eva Wigström
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ej annat gagn, än att hon i stället kom hoppande
jemfota och gol som en hane. En gång blef pigan i
huset så galen öfver att nattetid höra på detta, att
hon, nästa gång käringen kom in i stugan, sprang
upp i sängen och hoppade och gol i kapp med
spöket, utan att detta hade magt att göra henne någon
skada.

Men här finnes menniskor, som liksom gå igen
medan de äro i lefvande lif. Det är ej mer än ett
års tid sedan, att ett ungt par, man och hustru, var
på ett gille i Riseberga socken. Utom de två var
der äfven en nittonårig gosse på vagnen dit. När de
nu vid midnattstid tänkte köra hem, bad gossen något
tidigare att få gå hem, hvartill han gerna fick lof,
och så körde mannen och hustrun allena. När de
kört ett stycke, ser mannen sig händelsevis till baka
och finner att gossen sitter bakpå vagnen. Han tänkte
nu, att gossen gått genom skogen ut till vägen och
så i en backe hoppat upp på vagnen; han lade icke
ens så stor vigt vid detta, att han derom yttrade ett
ord till sin hustru. Men hon hade en förnimmelse
af, att någon satt bakpå vagnen; hon ser sig om och
får också se gossen. Hon harmades i tysthet öfver
oskicket att ej säga dem till eller helsa, men hon teg,
ty hon ville ej reta mannen. Så körde de hem och
upp till trappan; men då sågo de båda ynglingen
komma ut från huset för att ta emot hästen, och då
först blefvo de underliga till mods, ty gossen hade
varit hemma nära en timme. Hvad den synen skulle
betyda vet ingen, ty ännu lefva alla tre i bästa välgång.[1]


[1] Af det unga par, som äfven sjelf för utgif. omtalat denna
tilldragelse, är hustrun död sedan detta nedskrefs. Hon sade
mig, att hon sedan den aftonen alltid erfor en underlig rörelse
hvarje gång hon såg ynglingen. Den unga kvinnan dog kort
efter sin barnsäng.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:24:16 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wefolkdik2/0160.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free