Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hvad man skall tro om detta, ty jag har sedan träffat en
man, som väl var bondefödd, men som mest hela sin tid
bott i stad och varit ibland herskapsfolk, och han
omtalade samma historia eller en liknande, som inträffad i
trakten mellan Engelholm och Laholm. Hans föräldrar,
som voro förmögna bönder, hade, då han var barn, på
en marknad i Engelholm köpt bastrep af ett fattigt
torparefolk, som sagt, att de ej skulle pruta på repen, ty de
hade varit dyra nog, emedan de kostat deras gosses lif
genom en lindorm.
Denne min sagesman berättade äfven, att till hans
hemort en gång — det var nog före hans tid — kommit
en man, han visste ej om det hade varit en kringresande
gesäll eller en lärd, som erbjudit sig att fördrifva alla
ormar, snokar, «firben» och paddor inom två mils omkrets.
Det är nemligen så, att många menniskor trodde och tro
ännu, att snokar, «firben» och paddor äro farliga djur,
och på den trakten var der godt om sådana. Den resande
begärde dock först att få veta, om der fans någon
lindorm inom det område han ville rensa, ty då vågade han
sig ej i hop med saken. Man försäkrade, att ingen
lindorm fans der. För säkerhets skull begärde karlen dock
att få två kuttingar krut, som han fäste under sina armar.
Derpå lät han resa ett bål af torrt trä, och han läste så,
att ormar och andra farliga kräldjur kommo från alla håll
och kröpo rakt in i elden. Men så fick man på samma
gång höra ett susande i luften: «Jag visste väl, att ni
narrade mig!» ropade främlingen. «Här är en lindorm i
trakten, nu hör jag honom komma!» Och han kom, grep
karlen och kastade honom på bålet. Men nu visade krutet
sin nytta, ty det exploderade och slungade honom långt
bort från elden, medan lindormen sjelf måste stanna deri.
Min sagesman medgaf dock, att detta hördes något
otroligt, ändå han var fullt öfvertygad om lindormars
tillvaro. De bo i lindträd och lifnära sig dels af dem, dels
af de menniskor de kunna fånga, menade han; och
hundratals äldre personer säga det samma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
