Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
»Examen kan. allt ta på krafterna,» fortfor Lars; »jag vet
bara, att jag var rakt som en nyfödd kalf i knäna, når jag
i yngre åren skalle fram på husförhören och läsa utantill fOr
prästen — än säga då en sådan kandidatexamen. Ja, prästfrun,
herr Eriks mamma, hon längtar och väntar något till julen, hon,
skall jag säga; hon–»
»Hvad skall den där manicken vara till?» afbröt Erik, for
upp ur stolen och började röra bland träbitame på hyfvelbänken.
»Manick, det vet jag ej, hvad det år,o svarade Lars kyligt.
»Detta skall bli ett nytt slags ställning till julgranen i
prästgården, för herr Eriks mamma vill riktigt fira den sista julen i
det hem, hon haft i trettio år, och där hennes son är född och
uppvuxen. Frun vill ha en större högtidlighet än vanligt. Byns
fattiga bara skola bjudas dit och glädjas med henne öfver herr
Eriks–»
»Det här är allt för dumt och klumpigt!» Erik kastade
trä-bitarne bortåt bänken.
Men nu blef Lars ond, ty då det omöjligt kunde falla honom
in, att Erik så hänsynslöst kritiserade sin mors vackra plan,
trodde han, att det var träarbetet, som underkändes af Erik.
»Dumt och klumpigt! Med förlof sagdt, den saken tror jag
ej, att herr Erik, öflm ej kau tälja en selpinne eller en
korf-sticka, kan bedöma! Se här,» fortsatte han ångrande sin häftighet,
»här, i midten på planet skall granen fästas, så ljusen belysa
det hela. Här till höger ställer jag det här lilla huset; det är
härberget — det skall vara litet för att liksom säga, att där ej
var mm därinne. Här, som jag satt kors med blyanten, sätter
jag ett stall med öppen dörr, så krabban med barnet kan synas,
och öfver dörren fäster jag en förgyld stjärna. Här lägger jag
fin grön mossa, där skola fåren beta och berdarne stå; åsnan
och oxen tänker jag ställa utanför stallet för att därmed liksom
säga, att de förstått lemna rum för deras skapare. Alla figurerna
köper prästfmn i staden, där hon också kan lå änglar —»
Lars ryckte häftigt till vid ett skallande skratt, hårdt och
hånfullt, så det genoraisade honom likt en plötslig hagelskur
öfver en lätt sommardräkt; han hade varit så ifrig som ett barn
vid sin förklaring öfver julgranshärligheten, att han ej sett Eriks
föraktfullt krökta läpp och det vresiga hån, som samlades till en
uppskrufvad vrede i ynglingens feberaktiga blick. »Jag är inte
så lärd, att jag kan lägga mina ord,» mumlade Lars, som hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
