Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Och det var Elnas gasse, som skulle
“predika fjärde man” i Magerhems kyrka den
dagen “Krycken’’ skulle jordas. Modern hade
på sin dödsbädd omtalat allt för sonen, men
då denne med hjärtat uppfyldt af tacksamhet
och en ödmjuk beundrans tår i ögat kom till
denne sanne Kristi tjänare, ville Jeppa
ingenting erkänna. Vid grafven kunde emellertid
ingen hindra pastorn att ge si tt rörda hjärta
luft; han talte om den oförtrutna trägenhet,
som ej söker människors pris, och om den
sanna välgörenhet, som ej låter venstra
handen veta hvad den högra gör.
Sådana ord vid “Kryckens” bår voro
emellertid Magerhems kvinnor en forargelse och
männen en galenskap, och därför sa också
Kersti, när hon och Mätta gingo in i kyrkan:
“Nu har ändå pastorn varit här i flera år
— likval känner han inte församlingsboarne
vidare, det hörs. Han skulle bara vetat
hurudan gnidare ‘Krycken’ var, så hade han inte
talt om välgörenhet — han skulle bara hatt
reda på fyrastyfvern! Det var ju så vackert
som om det hade varit öfver den rikaste åbo!
Lite skilnad på verserna vid grafven borde
presten göra ändå och inte ta precis
detsamma öfver både rättfärdiga och orättfärdiga!”
Och därmed tog hon en blomma ur
arj-jovisburken på hennes faders graf, en stor,
yfvig, brokig nejlika.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
