Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
alla från prost och prostinna ända ner till de minsta
ungarna, som inte kunde snyta sig själfva men ändå
kommenderade mig.
Det är den enda dumhet, jag har gjort här i
lifvet, men så var den också så stor, så den räcker
till för alla mina dar. Mina ungdomsår gingo sin
kos. Riktigt strålande glad och riktigt lycklig har
jag väl ändå aldrig varit. Nog är det en tröstefull
känsla att veta hur man är allt för andra, men en
borde väl också vara nå’nting för sin egen räkning
medan det ännu är tid. Se’n är det så dags.
Nu har jag ju pengar, så många jag behöfver
för mina återstående dar, sitter i lugn och ro och
kan dricka kaffe så många gånger om da’n jag
gitter — därför är det heller inte så stor glädje
med det som andra tro. Men ålderskrämporna ha
redan låtit så smått höra af sig, och mina fattiga
släktingar slita upp trösklarna här — inte för min
skull utan för att utspeja, hur länge det kan dra om,
innan de få dela rofvet. I alla fall är det tungt,
att ha slitit ut sig för andra i all sin dar och så
veta att det finns folk, som går och önskar lifvet af
en. Och just ens allra närmaste! Bara jag inte
hade varit så enfaldig och lydt de där goda råden,
som kommo rakt från hjärtat! En kunde ju kanske
fått smaka lifvets bitterhet, men så kunde en haft
barn, som lagt samman ens ögon en gång. I fjol
tänkte jag ett par dar på att ta’ Abraham på n:r
31 — undantagsgubben. Det är en snäll man, och
han har sin lust i ordet. Men hvad skulle det båtat
till? I nya testamentet har jag inte hört talas om
nå’n Sara, som fått söner vid 90 år — inte ens vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
