- Project Runeberg -  Peter Wieselgren : En lefnadsteckning /
25

(1900) [MARC] Author: Sigfrid Wieselgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Barndomsminnen - I skolan

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Rydin och Joh. Forsander lifvades jag mycket, men mest
då jag 1816 sporde Fries i staden Växiö, dit jag mera
sprang än gick från Hullviksberg vid Åsnen. Jag var så
hänförd af Elias Fries, att han var mig större än själfve
Esaias Tegnér, om hvilkens poetiska storhet och tal vid
jubelfesten jag snart i Ad. Schrewelius fick en liflig
korrespondent. Då E. Fries bjöd mig att följa sig på en
excur-sion till Solberget och där lärde mig rosornas nya
indelning, bl ef jag alldeles betagen och fruktade nästan att dö
af förtjusning, men jag kom dock till mitt yttre
medvetande, så snart vi hunnit sätta oss på berget, och han
talade så vänligt som en annan människa. Det är
sannolikt att, om Löberöds arkiv ej varit, genom hvilket jag
rycktes från Fries och botaniken, så hade jag ej behöft att
höra namnet renegat af den vännen, och möjligen hade
någon mossa eller svamp, som nu upptäckts af andra, då
blifvit upptäckt af mig, kanske något mögels specialnamn
varit Wieselgrenii.

Lemchens vän, en magister Boman, dog troligen om
hösten 1814. Detta rörde honom djupt, och han började
tala till oss lärjungar om ett lif uti Gud, af högre och
ädlare art än världslifvet. Han var mer än en gång djupt
skakad, och han skakade mig, som kände, att min
barndoms fromhet till hufvudsaklig del försvunnit. Under den
föregående tiden hade intet ord gått öfver lärarnes läppar,
som hade afseende på lefvande kristendom. Man hörde
upp katekesläxorna utan både tillämpning och förklaring,
om ej sådan rörde sig kring något ords betydelse i vårt språk.

1815 inflyttades jag i nedre ringen af rektorsklassen,
och konrektorn Engstrand erbjöd mig kondition hos en
hans kusin i Fryeled, där jag af prosten J. Ljungberg
anmodades att ock läsa för hans dotterson, n. v. med. d:r
N. Ekwurtzel. Här blef jag införd hos major B. A. Ennes
på Näsbyholm. Denne gamle krigare hade ej blott en
botanisk trädgård, utan ock stora samlingar i antikviteter.
Där såg man de lofvande unge männen J. G. Liljegren,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:40:02 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wieselgren/0035.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free