Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I Herdetjället
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
»Vid ett tillfälle vintern 1847, då jag vistades i W:ska
hemmet», berättas det i fru Emilia Laurins ofvan berörda
minnen, »kom fru W. in till sin man, där han satt vid
skrifbordet, sysselsätt med något annat än sitt vanliga
arbete. ’Hvad är det du skrifver?’ frågar hon. ’Jo’»
svarar han, ’det är hugkomster ur min lefnad. Just nu har
jag beskrifvit Matilda Rosenqvist, som med sin älskvärdhet
fångade mitt hjärta.’
’Du får inte skrifva något om mig!’ säger den lilla
frun med största bestämdhet. Och innan mannen hunnit
hejda henne, har hon kastat pappersarket in i den lågande
eldbrasan. Han stod där helt snopen. . . .»
»Hon var en af de mest anspråkslösa kvinnor, jag
påträffat.»
Men om än hennes man icke tilläts på nytt fylla den
lucka, hon så åvägabragt, underlät han dock aldrig att
betona i huru hög grad han och hans hela verksamhet
berott af den outtröttliga och kärleksfulla omvårdnad, hon
lifvet igenom ägnat honom och deras gemensamma hem;
och därför har, det anförda förbudet till trots, hennes bild
inom hemmets ram bort, om än blott med dessa hastiga
drag, hugfästas.
 |
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
