Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Vid sundet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
till grytan inträdt; majoriteten inom samhället stod icke
längre på hans sida — den hade öfvergått på den
angripnes. 1
Äfven för den stora, mera personligt likgiltiga mängden,
hade det redan blifvit klart, att ett ständigt förlöjligande,
smädande, anfallande af den man, som ibland dem på ett
så i grunden vördnadsbjudande sätt omhänderhade
försam-lingsvården, icke kunde annat än förråande inverka i all
synnerhet på samhällets bottenlager och försvåra hans
arbete ibland dem. Om än de mera bildade kunde till dess
rätta värde uppskatta tidningsredaktörens taktik, kunde ju
detta ej väntas af de öfriga; och bland dessa borde efter
vanlig erfarenhet äfven sådana vara att finna, som kunde
anse sig böra i handling öfversätta tidningsspalternas hätska
och utfordrande ord.
Det såg ock ut som om detta skulle blifvit fallet
Åtminstone visste man en dag i aug. 1853 att omtala,
hurusom stadens kyrkoherde varit utsatt för ett mordförsök och
att gärningsmannen tillhörde det antydda sambällslagret.
I en nyligen utkommen minnesteckning2 öfver W.
finnes händelsen beskrifven efter »en äldre med W. samtida
medborgares» berättelse, för hvars riktighet denne åberopar
sagde gärningsmans, bleckslagaremästaren J. Lysholms, »vid
äggtoddar» honom anförtrodda meddelanden. Enligt dessa
var L. »en välmående och själfständig man», som åtagit
S1g lägga nytt koppartak på Vällufs kyrka för visst pris,
1 Förhållandet dem emellan slöt dock icke härmed. Sedan W.
redan någon tid varit bosatt i Göteborg, sökte Sturzenbeckers vänner
åstadkomma bidrag till en insamling, som åsyftade att bereda S. ett
hem vid Sundet; men deras framställningar möttes med afslag. »Att
gifva till denne», svarade man, »skulle innebära en förolämpning mot
vår domprost. * W., underrättad härom, bad att få se listan och teck-
nade själf därå första bidraget; sedan gick insamlingen raskt. Detta
grep S. Han besökte W. och tackade honom för hvad mer än en kände
vara »en ädel hämnd».
a P. Wieselgren, minnesteckning af dr. Joh. Bergman, Sthlm,
i900. 4:de uppl., p. 46—50.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
