Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - I. Riksdagsgalleri 1886-1889 - Per Axel Bergström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Per Axel Bergström. 49
ingenting klingande namn - verkligen blef upphöjd till
statens högsta värdighet.
Per Axel Bergström, af dalaslägt, är född i Lund den 20
augusti 1823 och växte upp i Helsingborg, der fadren var
egare af det bekanta »Hotell Holberg», som före jern vägarnes
och ångbåtarnes tid under årtionden gjorde god tjenst som
gränsstation för resande mellan öfre Sverige och utlandet.
Student i Lund vid jultiden 1840, blef unge Bergström i juni
1844 filosofie kandidat, hvarefter han »för lagerkransen»
försvarade en del af professor Ebbe Samuel Brings i
disputationsform utgifna polemik emot det då hvilande
representationsförslaget. Som filosofie doktor qvarstannade Bergström ännu
tvänne år vid universitetet för juridiska studier, hvarefter
han, väl vitsordad, 1846 begynte sin verksamhet i statens tjenst.
Det var i den skånska hofrätten, doktor Bergström erhöll
inträde och sju år senare assessorstjenst. Han medförde från
universitetet icke blott examensbetyg, utan jemväl studiehåg,
som aldrig fattar studier som en öfvervunnen ståndpunkt.
Särskildt förblef juridikens studium honom kärt, ett förhållande
som ingalunda är vanligt bland våra praktiska jurister. I sin
hemort ansedd, icke blott som skarpsinnig och samvetsgrann
domare, utan äfven som en mångkunnig man med vaket
intresse för allmänna värf, valdes han till medlem af stadens
skolråd, till ordförande bland stadsfullmäktige och, när
staden Kristianstad första gången fick utse ombud i riksdagens
Andra kammare, till stadens riksdagsman.
Omkring fyrtio nyrepresenterade män ur »medelklassen»
sammanträdde den 15 januari 1867 i Andra kammaren med
några och trettio, som förut i borgarståndet egt
representationsrätt, tjugo riddarhusmedlemmar och sju, som till val i
presteståndet egt rösträtt. Mot dessa omkring hundra
kammarledamöter stodo nittio af det gamla bondeståndets män,
bland hvilka icke mindre än 52 varit medlemmar af den sista
ståndsriksdagens bondestånd. Gamla, bepröfvade
riksdagsmän ur alla fyra stånden sutto på kammarns bänkar, men
det dröjde icke länge innan ett tretal af de nyrepresenterade
i väldig ordkamp och uppseendeväckande riksdagsidrott kunde
mäta sig med hvem som helst af de gamla riksdagsmännen.
Bilder och Minnen. 4
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
