Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - II. Minnesbilder - Fredrik Wilhelm Scholander
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Fredrik Wilhelm ’Scholander. 203
uppmuntrande ord. Men småningom visade det sig, att de
icke voro ensamma om »kungens öra». En mezzanin-våning
för biblioteket blef i synnerhet utsatt för förkastelsedomar,
och, ehuru grunden redan begynt läggas i enlighet med
Scho-landers ritningar, beslöt konungen att underställa allt
samman en utländsk akademiledamots, tyske arkitekten Stillers
bedömande, för att få tillförlitlig kritik på sitt eget
öfverin-tendentsembete. Scholander reste med ritningarna till Stiller,
Berlin-museets berömde byggmästare, och yppade för honom
sin egen åsigt och ställning till frågan. Det var således ej
mot Scholander, Stillers ogillande riktades, då han, ytterligare
upplyst af den andre svenske utskickade, kaptenen J. Kleen,
underkände ritningarne. Efter en bitter stund inför
konungen sjelf, då hela »museikomitén» var tillkallad och
öfverin-tendentsembetet vardt slaget, uppdrogs åt Stiller att uppgöra
ritningar utan hänsyn till kostnadsförslaget - men på den
redan lagda grunden. Att ett sådant uppdrag icke då
tilldelades Scholander, bör ej förundra. Hans passiva hållning lät
ingen förmoda, att han icke sjelf ansåg* sitt projekt antagligt,
och han fick länge dela de förkastelsedomar, hvilka i rikt
mått fäldes öfver hans patroner. Den enskilda välviljans
försök att göra Scholanders lycka rnot hans egen vilja hade
således strandat. Men det är långt ifrån visst, att ett så dyrt
Nationalmuseum, som Stillers, någonsin vunnit framgång om
ritningarne varit Scholanders. Sjelf var han öfvertygad, att
en svensk arkitekt aldrig fått företaga ett så kostbart verk,
och då Kleen i sin ordning, såsom det Stiilerska museets
arbetschef, öfverhöljdes af smädelser och ogillanden och skiljdes
från platsen, hvilken i stället - 1864 den 5 januari -
lemnades åt Scholander, tog denne Kleens försvar i artiklar om
Nationalmuseum, dem officiela bladet offentliggjorde; äfven i
efterlemnade anteckningar om denna för honom ödesdigra
fråga har han starkt framhållit, att utan Kleens (till motiverna
af Scholander ej bedömda) opposition kung Oskar haft svårt
att reda den illa började affären och vårt svenska
nationalmuseum icke varit hvad det nu är.
soni alltid varit Scholanders »käraste vän
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
