Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - Johan August Anckarsvärd
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
382 Dödsrunor.
deltog ban i broderns skarpa opposition mot kungl. maj:ts sätt
att utfärda riddarhusordning, ocb »förenade sig till alla
delar» i Carl Henriks passionerade »ve öfver de ministärer,
hvilka älska makten blott för maktens skull».
Vid samma riksdag beskyldes August Anckarsvärd ånyo,
och nu af sjelfve Wetterstedt, för bristande »granlagenhet»
mot konungen, då han föreslagit en skrifvelse till kungl.
maj:t, med begäran att konungen vid resor måtte göra
kungsskjutsen mindre betungande; men Anckarsvärd svarade
enkelt: »jag tror mig hafva uppfylt min pligt som representant
bättre än hr grefve af Wetterstedt sin som rådgifvare, då
jag vill framställa och han undanhålla för konungen tillvaron
af ett ondt, hvilket det endast beror på h. majit sjelf att
förekomma». En annan dag uppträdde bröderna Anckarsvärd
gemensamt med det yrkande, att staten borde göra mer än
dittills för folkbildningen. I diskussionen om
»skeppshandeln», då statsutskottet tillstånden framburit statsrevisionens
anmärkning, tog August Anckarsvärd en framstående del och
påstod, att utskottet »bort yrka generalamiralens (Cederströms)
ställande under lagligt tilltal och ansvar.» Men när ståndet
genom ett beslut om en passevolansafgift för 15 år
»förnärmat rust- och rotehållarnes rätt» och Carl Henrik
Anckarsvärd den 26 okt. 1829 med anledning deraf gjorde sin »stora
scen» på riddarhuset och återlernnade sin pollet, uppträdde
äfven August på broderns sida och lemnade med honom
riksdagen.
Riddarhuset återsåg dem först 1840. Nu var stämningen
en helt annan än 1829, och Carl Henrik Anckarsvärd
be-herrskade utskottsvalen. Sjelf ingick han, nu grefve efter
. faderns död 1838, i konstitutionsutskottet, och August
arbetade hela riksdagen som medlem af statsutskottet, ofta i plena
uppträdande som utskottets talsman. Äfven nu framhöll han
indelningsverkets olämplighet, denna gång särskildt dess
otillräcklighet i militäriskt hänseende - en åsigt, som ännu
årtionden derefter icke hunnit tränga igenom. En väl öfvad
nationalbeväring samt, för att möjliggöra denna, upphäfvande af
indelningsverket, sådant är 1840 hans program, sådant syntes
det allmänna omdömet ha blifvit 1874. »Jag har sett och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
