Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - Anders Fryxell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Anders Fryxells fader var prost och kyrkoherde och undervisade
sjelf sin äldste son tills han tioårig sattes i stiftsstadens
skola. Björners Nordiska kämpadater och Vilkinasagan hade
gossen nästan lika kära som lek och språng. Hvarken skola
eller gymnasium ändrade häri hans sinne, och när han adertonårig
kom till universitetsstaden vid Fyris var han icke
blott hemma i sitt latin: han var en stor idrottsman och
kände väl till förtidens sagaminnen.
Som simlärare ådrog han sig först uppmärksamhet utanför
de närmaste kamraternas krets, men det arbetet gaf inga
inkomster, och när prosten i Hesselskog efter några år afled,
måste Anders vara betänkt på att lemna universitetet för att
i hemorten söka prestvigning och utkomst. Dock, han hade
icke lagstadgad ålder för att mottaga prestkragen och under
tiden måste han ändå lefva. Magister Afzelius, tio år äldre
än Fryxell, gaf honom anbud att öfvertaga en lärareplats vid
sin privata skola i Stockholm, och dermed var Fryxell inne
på den bana, som skulle skapa hans framtid.
Sedan 1812 arbetade en af kungl. maj:t förordnad uppfostringskomité
på de offentliga skolornas ombildning i enlighet
med tidens kraf, men under tiden blomstrade enskilda
läroanstalter, i hvilka dessa kraf åtminstone tillnärmelsevis fyldes.
En af de anseddaste var Arvid August Afzelius’ skola,
bland hvars lärare voro P. A. Sondén, A. J. Cnattingius, C. F.
Dahlgren och nu äfven Anders Fryxell. Umgänget med desse
män verkade raskt utvecklande på den unge värmländingen.
Han försökte sig i vitterlek, först i Ern. Bruzelius’ »Kalender
för Damer» med en ryslig, otrolig novell och några småsaker
i bunden form (1819-20), sedan i Atterboms »Poetisk Kalender»
med ett sångspel i tre akter, »Verrnlandsflickan», till
hvars sångstycken bifogades »inhemska, mestadels vermländska
nationalmelodier». I pjesen sjunges både på svenska och
norska – »händelsen» är ett norskt infall under kriget 1790
– och hvad »Sven, Annas fästman» sjunger, till täflings med
den norske jägare, som vaktar honom i arresten, det har
Sverige sedan icke glömt: »Ack Vermland, du sköna, du härliga
land, du krona för Svea rikes länder».
Filosofie kandidatexamen aflade Fryxell i juni 1819, i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
