Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - III. Dödsrunor - Per Thomasson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
blekingsk bonddräng. Genom sina prosaberättelser och »Penn-
teckningar» ur nästan alla provinsers och samhällsklassers
lif, förnämligast ur allmogens, har han icke blott åt
efterverlden förvarat väl tecknade bilder af det svenska samhället
i vissa skeden och lager, utan ock i väsentlig mån bidragit
till skapande af en sund läsning för den stora allmänhet,
som endast sällan köper böcker utöfver det traditionella
området af religiös natur – och jemväl endast sällan kan
påräkna, att dess vidare gående literära behof blifva väl
tillgodosedda.
Per Thomassons verksamhet inom denna riktning har
skänkt oss en samling af mer än femtio skrifter, hvilka, med
större och mindre estetisk förtjenst, alla hafva förtjensten af
lättfattlighet, liflig framställning och ren moral. I ett för
våra vanliga förhållanden förvånansvärdt stort antal exemplar
ha Per Thomassons skrifter under årtionden spridts öfver
landet, i tidningar, i »öreskrifter», i novellhäften och
småsamlingar, tryckta i många och stora upplagor, ifrigt lästa
inom folkskolans bildningsområden, skäligen förbisedda inom
universitetens.
Men det förstnämda bildningsområdet fanns icke ens till
i Per Thomassons ungdom. Han var en känd skriftställare
innan folkskolestadgan blef en sanning i vårt folks lif, och
han såg med grämelse huru ganska allmänt bönder och icke
sällan prester motarbetade den kostsamma nyhet, som
kallades folkskola. Hvad behöfva väl bönder läsa mer än bibeln
och psalmboken, hette det allmänt nog. En af Per Thomassons
från hans första prosadikt till den sista fasthållna
tendenser är just motarbetandet af denna konservativa åsigt,
framhållandet af nödvändigheten för den svenske bonden att
stiga i bokligt vetande. Ett annat genomgående drag i hans
noveller och teckningar är den duglige arbetarens lika
anspråk med rika och förnäma på hvar mans aktning.
Lyckligtvis kunna dessa tendenser numera synas gammalmodiga,
ty satserna möta icke längre motstånd i sederna. Men det
har nog tålt att fila – och tål säkert än – innan social
jemlikhet ingått i våra vanor.
Per Thomassons far, Thomas Svensson, var
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
