Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Öfversigt af Sveriges inre utveckling under dess storhetstid - Styrelse och förvaltning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
midten af 1600-talet. NormaMyrkan för ett kavalleriregemente var 1000
man på 8 kompanier om 125 man; ett fotregemente räknade i regeln 1200
man, fördelade på 8 kompanier om 150 man. I striden formerades rytteriet
på sqvadroner, fotfolket på brigader. Hvad angår hela härens styrka, var den
Tid olika tider mycket olika. Sveriges krigsmakt vid tretioåriga krigets
början utgjorde 79 000 till 80 000 man, hvaraf något öfver 38 000 man samlades
i Tyskland under Gustaf Adolfs fanor, de öfrige åter qvarlemnades till
Sveriges, Finlands och provinsernas försvar. År 1644 hade vårt land, med
iube-räkning af artilleriets och flottans manskap, en krigsstyrka af omkring 100 000
man, inhemska och värfvade trupper. Flytta vi oss derefter med ens fram
till Karl XII:s dagar, till året 1708, då Sverige utvecklade sin största militära
kraft, så finna vi, att den svenska krigsmakten vid den tiden räknade minst
114 000 man eller utgjorde mer än 4 1/2 procent af befolkningen.
Äfven åt sjöförsvarets stärkande egnade våra statsmän under
sextonhundratalet mycken uppmärksamhet. Vi måste vara herrar på Östersjön för
att kunna försvara det stormaktsvälde, vi sammaneröfrat kring dess stränder;
det var deras tanke. Gustaf Adolf pådref med ifver byggandet af örlogsfartyg
så väl å kronans varf som å de enskilda. År 1632 synes flottan hafva utgjort
40 skepp förutom den vid Wismars dagtingan tagna eskadern samt en mängd
små fartyg, »lodjor, jakter, strutser och galejor». Skeppen voro likväl små,
svagt bestyckade och svagt bemannade. Endast ett af 3essa skepp förde
48-pundingar, 4 förde 24-pundingar, de öfriga 12-pundiugar. Efter Gustaf Adolfs
död växte flottan genom Klas Flemings försorg och enligt den plan, soni
blif-vit utstakad af den store kouungen. Med en betydande sjömakt drog Fleming
ut i kriget mot Danmark 1644. Den utgjordes af 39 större och 10 mindre
krigsfartyg jemte en »lodjeflotta» af 68 farkoster. Sjöfolket anskaffades delvis
genom det ständiga båtsmanshållet, som efter 1635 infördes på landet utefter
kusten, sedan det redan under Gustaf Adolfs tid funnits i städerna. Flottans
hufvudstation var vid denna tid Stockholm, och det förblef så, till dess det
danska kriget på 1670-talet kommit med sina erfarenheter. Sedan bygdes
Karlskrona, och der skapade Hans Vachtmeister i sin krafts dagar en ny
flotta i stället för den, som under det olyckliga kriget blifvit tillintetgjord.
Med hvilken framgång hafva vi sett. Flottan växte äfven under de första
åren af Karl XII:s regering och utgjorde slutligen enligt uppgift 50 större
fartyg med en besättning af 18 000 man. Hon uträttade likväl icke så
mycket, som man kunde hafva väntat. Hon led svåra förluster, och de kunde
slutligen i följd af brist på medel icke ersättas. Vid Karl XII:s död kunde
Sveriges sjömakt nästan sägas hafva kommit i lägervall.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
