Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett äfventyr i Wadstena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Mittutseendeskall icke vittna mot mig...
Harm och vrede i ögat...ja, så der, den
blicken har jag fullkomligt i min makt...
förkrossande vrede och bogburet hufvud ... Så
deri ... Hal Hvem anklagar väl mig? Det
är jag som anklagar; och straffas skola desse
eländige, som betett sig emot Gustaf Wasas
dotter icke annorlunda, än om hon varit den
sämsta af hofvets tärnor.
Hon begynte sin klädsel, och fattade
ringklockan, för att inkalla sin betjening; men i
samma ögonblick inträdde en förskrämd
hof-jungfru, anmälde arfkonungens besök och
ailägs-nade sig åter. Prinsessan vände sig om, och
hennes blick mötte prins Erik, som, utan att vänta
på hennes tillåtelse, häftigt och uppbragt
instörtade i rummet. I)å han såg sin systers säkra
hållning och denna stolta, ädla förtrytelse, som
hon så mästerligt visste att spela, säg henne
mer än någonsin stråla i sin ungdomliga
skönhet, i fullheten af de behag, som hofvets
skalder besjöngo, såg henne kläda sig såsoin till
en högtidlighet: då stannade han plötsligt midt
framför henne, och hans anletsdrag uttryckte
pä-en gång förvåning och vrede.
— Ers nåd kommer väl, — sade Cecilia, — för
att förklara och ursäkta, liksom jag vill förklara...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
