Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Ett äfventyr i Wadstena
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
— Haus klättring var halsbrytande, —
fortfor Erik; — det skall han pä Örbyhus till fullo
blifva varse.
Den arma prinsessan säg gref Johan, belagd
ined fjettrar, lyftas upp pä en dålig häst och
under stark bevakning föras ifrän slottet.
Vid denna syn var Cecilias mod nära att
svigta; men hon hemtade sig äter.
— Jag besvär dig, Erik, — sade hon, —
återkalla denna grymma befallning, inställ detta
nesliga tåg, och glöm icke att skymfen faller
tillbaka pä dig sjelf.
Hon tryckte brödrens händer; men han
lyssnade ej till hennes böner.
Och det var till Örbyhus han sände den
olycklige, sin systers älskare, till samma
fängelse der han sjelf, inom ett par tiotal derefter,
emottog döden i den dryck hans egen broder
räckte honom.
— Se der! — sade Erik och vände åter
Cecilia åt fönstret. — Der går ett ilbud till
konungen med min egenhändiga berättelse om
hvad sig här tilldragit under den förflutna natten.
Cecilia blickade ut och såg en ryttare
bestiga en eldig häst, som hållits tillreds åt honom.
— Ah, det blir en dödsstöt i jnin fars
hjer-ta! — ropade hon och gjorde en häftig rörelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
