Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - »Gata upp och gata ned» på Norrmalm
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
rubriken »landsorten», skulle medeltidsinvånarne i »sta’n» och
deras närmaste ättlingar med samma rätt kunna anse våra
dagars förfinade norrmalmsbor för beskedligt landtfolk. Så
småningom blefvo dock äfven malmarna en del af själfva
staden, sedan t. ex. Norrmalm under en kortare följd af år
(1602—1634) till och med haft egen borgmästare och egna
rådmän. Det bekanta hotell Rydberg är byggdt på den tomt,
där rådhuset låg. Det gick dock ganska lamt med utflyttningarna
från den gamla staden till Norrmalm, och den egentliga
befolkningen på »malmen» rekryterades ännu på 1630-talet
mest i de fattigare klasserna samt af sjöfolk. Det ansågs
förnämligare att bo i »sta’n», och detta var orsak nog för
adelsmännen och de burgnare borgarne, hvilka, liksom
deras nu lefvande ättlingar, hellre följde konvenansens regler,
än de gåfvo efter för det praktiska. Sedan en fullständig reglering
af »malmen» ägt rum på 1630- och 40-talen och drottning
Kristina snart därefter donerat bland annat nästan hela
Blasieholmen till representanter för högadeln, såsom grefvarne
De la Gardie, Horn, Douglas samt Seved Bååt, Arvid Forbus,
Hans Wachtmeister m. fl., och dessa börjat att där uppbygga
ståtliga palats, blef med ens Norrmalm »på modet»; den ena
storartade byggnaden efter den andra reste sig än här och
än där på »malmen», som dock sannolikt tedde sig ganska
egendomlig. Hälften land, hälften stad. Stora tomter, tillhörande
de gamla adelssläkterna, användes blott till trädgårdar, andra
tomter, tillhörande rika borgare, voro upptagna af planteringar,
reparbanor eller verkstäder, med få ord, större byggnader voro
i vissa trakter af Normalm rätt tunnsådda. Den, som sett
norra delen af nuvarande »Långa gatan» i Djurgårdsstaden
med dess vinklar och krokar, små trähus och urblekta plank,
kan möjligen göra sig en föreställning om huru det såg ut
t. ex. på Regeringsgatan under Gustaf Adolfs och drottning
Kristinas regeringar. Vi hafva ju i öfrigt alla sett det lite hvar
i Roslagstorgs- och Rörstrandstrakterna, hvilka ännu för få
år tillbaka torde haft ungefär samma prägel som hela
Norrmalm hade förr: där var visserligen icke så städadt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
