- Project Runeberg -  Stockholmiana I-IV /
326

(1912) [MARC] Author: Fredrik Ulrik Wrangel
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Hus och portaler - Drottning Kristinas lusthus

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

kasernen n:r 1 å Skeppsholmen (se ofvan sid. 285), dock
saknas den å detta senare befintliga renässanskronan.

Byggnadens inre torde icke varit synnerligen mycket
påkostadt, ty murar och trappor voro helt enkelt
hvitlimmade. Däremot funnos i en sal nio olika bilder ur
konung Davids historia i »rent oljofärgadt arbete». Mästare
för dessa målningar var David Pole, »mahler und conterfeier»,
som därvid hade trenne medhjälpare (se Slottsboken 1643, i
slottsarkivet); tvenne kamrar samt förstugan voro målade i
»fina vattufärger».

Huru länge byggnaden användes för sitt ursprungliga ändamål
är ej fullt utredt, men enligt en handling i
riksmarskalksämbetet bestämdes 1691 den 14 juli, att de i
»lusthuset vid S:t Jakob» förvarade möbler och »tyg» skulle
flyttas till arsenalen. Redan 1689 inflyttade i en del af
huset det 1688 nyorganiserade »Kongl.
generallandtmäterikontoret», såsom namnet ännu står att läsa
i guldbokstäfver på en stenplatta öfver västra ingången.
Först 1711 upplåts hela huset till sagda ändamål.

På 1750-talet förlängdes byggnaden, hvarvid den västra
portalen tillkom. I detta skick kvarstod Kristinas lusthus i
närmare hundra år, då ytterligare en tillbyggnad, nämligen
den öfre våningen, kom till stånd. Under långa tider hade
landtmäteridirektörerna bostad i huset, som dock nu
uteslutande användes för landtmäterikontorets och sedan 1865
äfven för rikets ekonomiska kartverks ändamål.

En synnerligen samvetsgrant utarbetad historik öfver
landtmäterikontoret och dess nuvarande lokaler återfinnes i
de af ingeniör V. Ekstrand utgifna värdefulla »Samlingar i
landtmäteri» I, 96–100.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:43:49 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/wrangsto/0414.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free