Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - VIII.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Nägot försök att å fånge lägga någon del af kostnaden för
uppvärmningen i fängelserna veta vi däremot icke hafva under
ifrågavarande skede förekommit. j
I fråga om tillvaratagandet af fångarnes andliga behof, deras
själavård och undervisning, röjer sig ett kraftigt framåtskridande. Allmän
gudstjänst förekom ännu under 1830-talet, icke i alla fängelser hvarje
sön- och helgdag; å Älfsborgs fästning och i Göteborgs
korrektions-inrättning hölls sådan väl alla helgdagar men endast hvarannan söndag,
likasom ock samma förhållande inträffade å andra fästningsfängelser.
I länsfängelserna predikades blott hvarannan, hvar tredje eller hvar
fjärde söndag utom i Karlstad och Gäfle, där i brist af rum ingen
predikan förekom. Flerestädes måste gudstjänsterna förrättas i något
fångrum, där blott få af personalen kunde rymmas; i Halmstad hölls den
i slottsförstugan, och då någon gång under sommaren predikades för
fångarne i Karlstadshäktet, skedde det på fånggården under bar
himmel. Styrelsen anmärkte ock upprepade gånger, att de för fångarnes
själavård anställda präster »icke så sällan» voro för mycket upptagna
af andra ämbetsförrättningar för att kunna ägna mycken tid åt
fångarne, likasom ock att där särskilda prästmän voro för dessa anställda,
såsom vid korrektionsinrättningarna, alla utom den i Stockholm voro
så dåligt aflönade, att de för sin nödtorftiga bärgnings vinnande måste
ägna sig åt barnaundervisning eller annan med förtjänst förenad
sysselsättning. Ännu i midten af 1850-talet predikades vid de äldre
läns-och kronohäktena endast två eller tre söndagar i månaden; men vid
de nya cellfängelserna likasom vid straff- och arbetsfängelserna samt
kronoarb°tskåren förrättades då gudstjänst hvarje söndag, hvilket i
midten af 1860-talet var det vanliga vid alla rikets fängelser. Äfven
i gäldstuguhäktet i Stockholm predikades söndagligen. ehuru, enligt
livad predikanten 1852 upplyste, ingen af de bysatta brukade åhöra
hans predikan, hvilket åter föranledde fångvårdsstyrelsen att sagda år
tillspörja öfverståthållareämbetet, om han ej kunde frikallas från denna
sin predikoskyldighet mot förpliktelse att i stället hålla två
söndags-gudstjänster i det nya rannsakningsfängelset, hvars alla fångar i följd
af fängelsets konstruktion ej kunde på en gång höra honom. Någon
åtgärd för detta syfte torde dock ej hafva kommit till stånd. Ännu
alltid fortfar det si stberörda missförhållandet.
Korum eller morgon- och aftonböner med fångarne ägde rum vid
fästningsfängelserna och korrektionsanstalterna, där jämväl undervisning
i kristendom meddelades fångarne vid katekesförhör. Länge kändes
så väl vid gudstjänsterna som vid dessa förhör stor* brist å därvid nödiga
»religionsböcker», då något anslag icke fanns för inköp af sådana.
Svenska bibelsällskapet och evangeliska sällskapet skänkte fångvården
biblar, nya testamenten och religiösa skrifter, hvilka med stor
tacksamhet mottogos; men psalmböcker och katekeser måste styrelsen
inköpa af »under händer bafvande medel», därom anmälan gjordes 1835,
dock med tillägg att, då anslag härför felades, styrelsen ej ansett sig
kunna tillmötesgå länsstyrelsernas rekvisitioner härå. I sammanhang
med denna anmälan uttalade sig styrelsen om behöfligheten af en
sär-skildt för fångar lämpad religiös skrift. Först 1846 meddelades dock
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
