Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och där, isynnerhet i det förstnämda stycket, det ärliga,
konstlösa i formen värkar mycket behagligt. Det finnes här,
liksom i några andra stycken, en viss skygghet att taga pä
känslorna med altfÖr hård hand, hvilken icke är afsiktlig,
fastän den alldeles förträffligt tjänar det lyriska ändamålet;
den är snarare ett drag i Tavaststjernas temperament,
märkbart ännu långt senare som ett slags blyghet i hans väsen,
äfven efter det han i sitt skriftställen skattat mera åt tidens
kraf att tala rent språk. Detta drag är, tror jag, hos
Ta-vaststjema af finskt ursprung, och på samma sätt som
vek-hetsdraget är det kanske till en del mödemeärfdt, till en
del utbildadt under hans uppväxtår i det inre Finlands blida
natur. Men det är nog också det enda, som skönj es i
•Morgonbrisens» dikter af hvad han från denna
naturomgif-ning bevarat. Inlandslandskapet och dess intryck äro helt
och hållet glömda; det blir först i skildringarna från
pojkåren och i prosavärken, som dessa minnen åter taga form.
Afdelningen «Unga tankar» är egnad åt den
reflekterande sången, och det är således här, som den unge
sångarens filosofi närmast skulle stå att studeras. I det hela
måste man dock säga att äfven här mera impuls än
tankegrubbel, mera stämning än reflexion möta, och att de drag
i Tavaststjernas börjande världsåskådning, vi tidigare gjort
bekantskap med, icke i dessa dikter blifvit mycket
fördjupade. Däremot är uttrycket för dem mognare, mera
själf-ständigt och mindre sentimentalt än förr. Och några nya
nyanser finnas i alla fall. De två dikterna »Indisk saga»
och »Flugsurr» förtjäna härvid främst att nämnas; den förra
med sin ganska mogna lifsironi är från ett så tidigt datum
som december 1881, den senare innehåller i en rask och
lyckad realistisk bild visserligen icke någon originell tanke,
men en, som var karaktäristisk för Tavaststjerna och de som
med honom tyckte att man alldeles för mycket hvilade på
sina lagrar i Finland. I de två vackra styckena « Dvärgen»
och »Iskristallen» har en och samma känsligt uttryckta tanke
fått plats, att lyckans kom och ljusets glans kunna fångas
äfven i det lilla; skalden tyckes låta påskina att hans ungdom
— »Dvärgen» är skrifven i oktober 1881I —redan passerat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
