Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - V. Vistelse i Stockholm och Köpenhamn. — «En inföding». — «I förbindelser». — Statens pris. — «Affärer». — «Marin och genre». — «Dikter i väntan». — Dramatiska småsaker. — Fragment
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
det bästa: att Ryssland inom sig fär tillräcklig sysselsättning för
sina krafter. Man skulle tycka att det funnes ett och annat i
det stora kejsardömet, som förtjänade att ombildas, så att vårt
lilla land undginge det farliga intresse det under de senaste åren
ådragit sig från ryskt håll . . . Under sådana förhållanden var det
ej underligt att den inhemska literaturen låg under. Politiken
slukade alla intressen och den personliga djärf heten fick föga luft under
vingarna på andra än det politiska området . . . Men antingen där
så komma svåra händelser eller lugn tid, så ba tänkesätten hemma
nu fått en så stark påstöt af den moderna skandinaviska
literaturen, att följderna ej längre kunna undvikas. Vi träda också
mer och mer i beröring med den yttre världen, och jag vill sluta
med att uttala hoppet, att det skall bli Finland till gagn».
Trots en hel del summariska omdömen och några
dunkla punkter i tankegången såväl som i formen, är
föredraget i sin helhet ganska väl turneradt och lär äfven ha
intresserat den om förhållandena tämligen okunniga
åhörarekretsen.
I slutet af maj är Tavaststjerna återkommen till Finland,
men för att stanna hemma endast en kort tid. Några veckor af
sommaren tillbringar han sedan på Fåglarö i Stockholms
skärgård hos G. af Geijerstam *). Det var under denna vistelse, som
han engång, ombord på en liten ångbåt, räddade en hel mängd
seglare, hvilka öfverfallits af en cyklon, genom att taga befälet
från kaptenen och djärft styra ut på fjärden mot stormen och
den skyhöga vågen. Det var ett af dessa äfventyr, af hvilka han
tycktes njuta och för hvilkas trotsande han var som skapad.
När de icke erbjödo sig spontant, älskade han att söka
surrogat i alla möjliga själftillstälda upptåg, hvilka ofta kunde sätta
en icke ringa skräck i de närvarande. Han kunde under en
segelfärd på den öppna fjärden från båtens för smyga sig
ner i vattnet, och när man saknade honom, fans hans
simmande i motsatt riktning mot båten på ett afstånd, som
snabt växte i den friska vinden; han kunde hitta på att en
natt, då man var på hemväg från ett gladt lag, plötsligt
lämna sällskapet och efter mycket sökande gifva sig till-
*) Med honom hade T. gjort bekantskap redan i Paris 1884, hvilket
jag nämner för att rätta en tidigare, sedermera verifierad uppgift (s. 91).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
