Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
som om man ej hade samma barn framför sig.
De hafva vaknat till lifvet; de hafva blifvit
människor.
Somliga vakna förr, andra senare, några redan
i unga år, många åter först som män och kvinnor;
en del vaknar aldrig, men dessa hafva också ej haft
någon blick, värd att fästa sig vid. Men hvarje
gång en barnasjäl vaknar, sker det genom
någonting styggt, förfärligt, förkrossande. Själf vaknade
jag tämligen sent till lifvet, men när jag gjorde
det, ryggade jag tillbaka, så hemskt tedde det sig
för mig.
Vi hafva talat om gudar, du och jag, Dag.
Människorna hafva många gudar. Det synes mig dock,
som om de glömt en gud, barnens, men om de
dyrkade honom, skulle världen blifva sig helt olika.
Äfven du skall vakna en gång, Dag. Men
när du vaknar, glöm ej, huru mycken skönhet och
godhet du sett som barn!
Arnliot smekte hans lena lockar. Dag, som
betraktat honom hela tiden, medan han talade, slog
nu ned sina ögon och sade med ett ovanligt allvar:
— Allt hvad du nu sade förstod jag icke, ty du
är gammal och jag är ung, men när jag, såsom
du säger, vaknar, skall jag minnas dina ord.
Under sådana samtal förflöto de långa
höstkvällarna fort.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
