Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sedan sjöng han och pratade ännu en stund
samt lämnade därpå smedjan.
Medan alla sofvo, smög sig Dag fram till det
stora, nyuppförda hus, hvarest gillet skulle hållas,
samt samlade vid det hörn, som vette åt gärdet
och där ingen väg gick, en mängd ved och ris,
blånor och lin.
När han kom tillbaka till Arnliot, som tagit
nattläger i en hjalm, där nyslaget hö erbjöd en
utmärkt bädd, hviskade han, medan hans ögon
gnistrade af hat:
— Jag skall bränna dem inne — — jag
skall bränna dem inne — —! Jag förstår nu
din mening. Ingen enda skall komma ut!
Ingen enda! Dessa usla människor! Dessa låga
bedragare! —
Till aftonen följande dag var allt färdigt.
Försedda med sin packning, stodo hästarna bundna
på bestämd plats. Dag var beredd; Faste och
Tore hade klart för sig hvad de skulle göra.
Sedan Torar och alla hans gäster gått in i
det nya huset, följde Arnliot efter. Han hade
af-lagt Fastbite och brynjan, på det att ej
uteväktarna, som hade att tillse, att ingen medtoge vapen
till festen, skulle uppdaga, att han var beväpnad,
men stuckit Hel in i sin mantels vida vänstra ärm.
I fickan bar han konstlåset. Han lade märke till,
att den kringbygda svalen, där de båda
uteväktarna hade sin plats, var fyld med vapen, hvilket
visade, att vårdarena förde en noggrann tillsyn,
och granskade hastigt, men skarpt yttersidan af
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
