- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 1 (1881) /
108

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 3 - Dagbok hållen vid en resa till Norrpolen eller Spitsbergen, af Anton Rolandsson Martin - - Historica et Geographica

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

skepp i framstäfvet, och långt starkare för isens anstötande. Hvarje
skepp har 6 till 7 slupar, hvarje slup bör ha 6 man, 1
harpunerare, en styrman och 4 roddare. Harpunerarne äro officerare på
skeppet och hafva ansvar om doss direction efter kaptens (oller som
de kalla sina skeppare, kommendörer) ordres. På vårt skepp voro
45 man, och måste de vara så manstarka för det att de må kunna
byta om sina vaktstunder i 3 omgångar, då i hvarje vakt 2
harpunerare och 8 båtsmän hålla aktning, och är tiden så inrättad, att
deskola spisa efter hvar 8:de timme, hålla vakt 8 timmar, och sofva
lika tid. Är åter arbete med fiskeriet eller att lofvera emellan iseny
så att måltidstimmen efter don 8:de stunden blir uppskjuten, så
spisas den 12:te timmen och strax deruppå den 4:de igen; som om
man spisat middag klockan 4 eftermiddagen, så är den 8:de timme»
derefter att spisa om midnatten klock. 12. Att do åter må komma
i ordning med sina timmar, äta de åter andra dagens morgon
frukost kl. 4, så att emellan afton- och morgon-valet är allenast 4
timmar.

Dieten är derföre här så sträng, att de skola kunna dermed
utstå arbete och köld, hvarföre ock manskapet på grönlandsfarare
få rikligare och bättre kost än på andra skepp. De äta ock långt
mera. Jag observerade, att kocken hade ett märke på grytan, huru
mycket han skulle lägga i, de dagar som voro de kallaste. De bli
mest provianterade på 4 månader och består provisionen i gryn,
hvita och grå ärter, salt kött, fläsk, smör, ost, allehanda specerierr
såsom sviskon, russin, the, socker, kaffe etc, godt öl, svagdrickar
bränvin, vin m. m.

Kommendören eller skepparen med styrmannen och harpunerarne
få en handpenning innan afresan, och om de ej fångat något, få de
ej mer än dessa sina handpengar. Hafva de åter fångat, så få
de särskild betalning för hvarje tunna trän de leverera, så att
mången harpunerare kan ofta förtjena ett par tijsende daler, om
fångsten är god. Båtsmännen och den öfriga betjeningen få en viss
månadssold. Fångas ej något, så har rederiet intet för sin använda
omkostnad.

Man torde väl fråga, hvad producter ett sådant vildt och kallt
land kunde ge ifrån sig? Guds allmakt är här så stor, som någon
annorstädes i verlden. Yintern läror väl vara den obehagligaste för
sin stränghet, dock ej alltid lika pénétrant, som man kan gissa af
våra vintrars förhållande hos oss, så framt nord- och nordost väder
få öfverhand.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:45:53 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1881/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free