Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
och innehållande flere roande bidrag till historiken öfver forna tiders
sätt att gå till väga vid tolkning af namnens härkomst.
16. Linder, N. Om svenska ortnamn och eganderätten till sådana.
(Anmälan af nästföregående arbete af K. Sidenbladh.) 1 Svensk
tidskrift för litteratur, politik och ekonomi, årg. 5. Sthlm 1874.
S. 93—1Ö4. 8:o.
Författaren upptager till. utredning och bemötande flere af
Sidenbladh vidrörda frågor, särskildt den: hvem eger att i sista hand
af-göra huru ett ortnamn gkftll rätteligen stafvas? Och han gör dervid
gällande såsom sin åsigt, att namnförändringar å härad och socknar
ej böra vidtagas, innan orternas häradsrätter och kommunalstämmor
(eller möjligen kyrkostämmor) fått ett ord med i laget. Sedan kunde
ju t. ex. Statistiska centralbyrån vara en lämplig myndighet för att
hålla reda oqfi ordning i dessa namn. Säkerligen, menar författaren,
skulle mången socken sjelf taga initiativ och framlägga förslag till
.namnförbättring i en eller annan riktning, och den utredning, som af
namnegaren sjelf kunde lemnas, skulle säkerligen oftast Finnas vara
stödd på grunder, som vore öfvertygande äfven för de i detta fall
bestämmande myndigheterna.
17. Bergström, J. G. L. Bidrag till en etymologisk granskning
af Södermanlands ortnamn. Akad. afh. Ups. 1875. 32 s. 8:o.
Är den * första vetenskapliga belysning af ett särskildt landskaps
ortnamn. Författaren har följt Förstemanns metod och indelat
ortnamnens sammansättningsdelar i grundord och bestämningsord, hvilka
hvar för sig behandlas. Derigenom kan man, äfven då (såsom i detta
arbete) register saknas, med någon orientering finna det särskilda
ortnamn man söker.
18. (Möller, P. v.) Finnes i vestra Sveriges folkspråk och ortnamn
något spår deraf, att ett icke germaniskt folk en gång bott i
denna del af vårt land? Lund 1875. 8 s. 8:o.
Denna skrift, som ej varit tillgänglig i bokhandeln, utan utdelats
vid Svenska Fornminnesföreningens årsmöte i Göteborg 1875, ger sjelf
intet svar på det fraipkastade spörsmålet, men lemnar såsom bidrag till
frågans utredning en alfabetisk förteckning öfver 80 vestsvenska ord,
af hvilka hvart och ett, enligt författarens mening, kan hänföras till
ett keltiskt etymon. Ibland de behandlade orden återfinnes äfven ett
och annat, som ingår såsom sammansättningsled i äkta svenska ortnamn,
deribland det ej ovanliga bräcka, brant, backsluttning, hvilket af förf.
F»er 188i. 9
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
