Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sjöarna Hjelmarens och Qvismarens sänkning, af P. Laurell
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
sänkningen utan jemförelse blifver Nerikes bördigaste bygd, är denna
nya segelled af ganska stor betydelse.
Då sjösänkningar i allmänhet hafva ett ganska stort inflytande
på de sanitära förhållandena i närliggande bygd, och då detta
inflytande under de första åren efter sänkningen ofta är på ett i ögonen
fallande sätt menligt, förtjenar det omnämnas, att ehuru sjön redan
är sänkt till det föreslagna djupet, har icke någon olägenhet af denna
anledning försports. Detta resultat var ej heller oväntadt, ty genom
sänkningen har ingen betydande del af sjöbottnen kommit i dagen,
och hvad som kommit i dagen har förut i allmänhet varit beväxt
med vass, hvadan någon sjöbotten egentligen icke blifvit- blottad.
Deremot hafva omkring 15,000 har träskmarker, som förr tidtals
varit torra, men ofta öfversväminade, blifvit torrlagda och afdikade.
Som dessa träsk på örtens sundhetsförhållanden utöfvat ett ganska
menligt inflytande, kan den förändring, som härigenom inträdt, icke
vara annat än välgörande. Denna torrläggning af betydande
träskmarker bör äfven för landtbruket i orten, genom minskning af faran
for frost, inverka fördelaktigt på ett vida större område än det, som
bidragit till sänkningskostnaden.
En annan omständighet, hvarigenom företaget utöfvar ganska
betydande gagn utom sistnämnda område, är att söka i det förhållande,
att på många ställen ganska stora områden, hvilka förut varit odlade,
ehuru de lidit af grundvatten, genom sänkningen blifvit fullständigt
torrlagda, men hvilka dock ej kunnat åläggas att deltaga i
sänkningskostnaden. Dessa områden äro derför ej intagna i
sjösänkningsbola-gets uppgifter rörande den torrlagda marken och derför ej heller i
ofvan lemnade arealuppgifter
Den bolagsordning, som för sjösänkningsbolaget blifvit faststäld,
föreskrifver, att dess styrelse skall bestå af 10 ledamöter. Vid
bolagsstämma den 28 juli 1804 utsågs först fullständig sådan styrelse, med
uppdrag att qvarstå tills arbetet är fullbordadt. Denna styrelse utsåg
till sin ordförande brukspatron R. Montgomery-Cederhjelm. Sedan
han ej långt efter arbetets början afgätt, utsågs i hans ställe kapten
G. A. Coijet, som fortfarande bibehåller detta uppdrag. Då arbetet
började, utsågs till verkställande direktör friherre G. Djurklou, till
öfveringeniör öfverstelöjtnanten G. A. Grafström och till arbetschef
kapten P. Laurell. Sedan öfverstelöjtnant Grafström 1879 med döden
afgått, har hans plats ej vidare blifvit besatt.
Arbetet börjades, såsom ofvan är nämdt, 1877 på hösten och
har sedan dess oafbrutet fortgått. Segelledens fördjupning börjades
1878 på våren och afslutades i hufvudsak 1884. Hjelmare kanals
ombyggnad utfördes äter i hufvudsak under vintern 1879—1880.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
