Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sammankomsten den 18 februari 1887.
Ordförande: Professor A. Key.
Efter det ordföranden meddelat, att sällskapets styrelse beslutat att
detta år ej göra framställning om Vegamedaljens utdelande, föredrogs
revisorernas berättelse angående af dem verkstäld granskning af
sällskapets räkenskaper fór 1886, och beviljades styrelsen och skattmästaren, i
öfverens8tämmelse med hvad revisorerna föreslagit, ansvarsfrihet fór
forvaltningen under nämnda år.
Geologen d:r F. Svenonius höll derefter ett föredrag om
Norrbottens naturförhållanden, hvilket föredrag illustrerades af en större
samling af tal. tagna fotografier, hvilka dels voro uppsatta på
samlingssalens väggar, dels förevisades medelst scioptikon. Tal. uttalade till sist
en tacksägelse till sällskapet för det honom tilldelade Vega-stipendiet,
hvarigenom han blifvit satt i tillfölle att utföra förlidet års
forskningsresa i Lappland.
Herr S. Hedin meddelade derefter i ett föredrag några upplysningar
om perserna. %
Persien har på en yta, nära fyra gånger så stor som Sveriges, icke
mer än ungefär dubbelt så många invånare, eller 9 å 10 millioner
men-niskor. Bland dessa äro blott 3 å 4 millioner rena perser; de öfriga
tillhöra i landet invandrade stammar, såsom turkar och tartarer, kurder,
araber, armenier, turkmener m. fl.
Perserna tillhöra såsom bekant den indo-europeiska stammen; deras
vackra och välljudande språk företer många, äfven för den, som icke är
språkforskare, tydliga likheter med för oss välkända språk; deras
utseende är ännu, oaktadt alla uppblandningar, det samma som man ser
af-bildadt på de gamla basrelieferna i Persepolis och Bisotun. Perserna
äro högtidliga och förnäma, men på samma gång ytterst artiga; helsning
och afskedstagande fordra en mängd artighetsfraser och ceremonier. Ett
noggrant iakttagande af dessa, jemte läs- och skrifkunskap, karakterisera
den bildade mannen. Att späcka sitt tal med citat ur de gamla
skaldernas skrifter anses såsom bevis på särdeles stor lärdom. Till
karakteren äro de opålitliga, fega och snikna; Från den uslaste dervisch
ända upp till schahen försöka alla att roffa åt sig så mycket som
möjligt, och ingen är för hög att mottaga pischkesch eller drickspengar.
De äro äfven i hög grad vidskepliga, men derför må man ej tro, att de
strängt hålla på koranens föreskrifter; särskildt öfverträdes förbudet mot
vindrickning gerna och ofta. I moraliskt afseende stå de lågt och visa
betänkliga symptom af att vara ett degenererande slägte.
Derefter omtalades sederna vid förlofning och giftermål, som ingås
utan att brudgummen före brölloppet sett sin tillkommande. Blott en
skymt af hennes ansigte får han se vid det gästabud, som tillställes af
brudens föräldrar, ,men sedan han hemfört sin maka, finner han ofta i
stället för den skönhet han förestält sig, en qvinna af helt annat
utseende: han har varit utsatt för ett bedrägeri, som det nu är för sent att
ändra. I Persien finnas två slag af äktenskap, det ena det lagliga,
som är bindande för all framtid, det andra, som, oaktadt äfven det väl-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
