- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 10 (1890) /
234

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

»yxan från Tahiti». Han dyrkades under symbolen af en tregrenig
yxa, som betecknade de tre presterliga familjerna på öu, utan hvilkas
.bistånd gudarna ej kunde rätt dyrkas. Denna tregreniga yxa var en
af de få gudasymboler, som icke utlemnades åt missionärerna, utan
gömdes i bergshålor. Man har sedermera ej lyckats finna något spår
af den (G ill, Jottings, p. 424).

Detta är hvad myterna hafva att förtälja om yxor. Voro nu de
yxor, med hvilkas ornamentik vi sysselsatt oss, helgade åt *

ariki? Eller voro de representanter för aflidne förfader inom en
familj, åt hvilken familjen särskildt egnade gudomlig dyrkan? Jag
är mera böjd för att tro det senare och följer dervid den fingervisning
Chambéry-yxmi gifver. Antagandet att ornamentiken å skaften
sym-’ boliserar Tiki, herskarinnan i de dödas rike, låter rätt väl förena sig
med denna tolkning. Egendomligt är för öfrigt, att sjelfva det träslag,
pua (Fagræa Berteriana), hvaraf yxskaften äro förfärdigade, har med
dödsriket att skaffa; det är från dess grenar de dödas andar gå ned
till underjorden.* 1

Ur den hittills förda undersökningen synes mig sålunda otvunget
framgå, att Hervey-öarnas egendomligt skaftade stenyxor hafva en
religiös betydelse, och att de specielt sammanhänga med dyrkan af
förfadrens andar. Sannolikt voro de just de symboler, under hvilka
dessa dyrkades.

Att man, af mängden af sådana yxor i de europeiska museerna
att döma, ej tyckes hafva haft synnerliga betänkligheter vid att skiljas
från dem, kan ej väcka undran, då man vet, att Polynesiern ej var
afgudadyrkare i den mening, att han ansåg belätet vara sjelfva guden;
det var för honom blott en symbol, i hvilken det gudomliga väsendet
vid vissa tillfällen kunde taga sin bostad. Redan Cook omtalar med
hvilken likgiltighet man åsåg, huru han tillegnade sig gudabilder och
huru dessa skymfades och hånades för att än tydligare ådagalägga, att
de i och för sig ej voro något gudomligt.

Tolkningen af de paddelformiga redskapen erbjuder relativt större
svårigheter. Att dessa prydliga, med heliga sinnebilder helt och hållet

krigs-sorgesåugen, likasom ock sjelfva sångeu Ur annorlunda komponerad; Gills
be-skrifning gifver ingen klar föreställning om ceremoniens gång. —.För oss har den
sitt egentliga intresse, såsom möjligen egande sammanhang med klubbformen, fig. 56,
liksom eva toki möjligen har det med yxornas betydelse i mytologien.

1 Gill, Jottings, p. 190: »its long branches being regarded as the road by which
the spirits of the dead descended to Hades».

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1890/0246.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free