- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 11 (1891) /
59

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

förde en dal, begränsad af tvärbranta bergväggar, från sjön långt in
i fjället. Genom denna dal ledde en gångstig upp till Siejtjaur, en
fullständig fjällsjö, som på trenne sidor omgifves af lodräta
bergväggar. En af dem är märkvärdig för den människoliknande figur som
synes aftecknad på densamma. Härom berättar sägnen, att en jätte
fordom plågat och plundrat lapparna, men slutligen hade dessa fattat
mod och med pilar skjutit ned sin fiende, som i förstenadt tillstånd
ännu synes på bergväggen till varning för andra, som skulle vilja följa
hans exempel. Här bodde mannen, med hvilken båtaffären skulle
uppgöras, och sedan denna ändtligen blifvit afslutad, begåfvo vi oss
åter till Mikals kåta, medförande den köpta båten, som dagen förut
på rullar dragits ned till Lu-jaur.

Efter att följande morgon hafva tagit farväl af Jefim, som följt
oss hit, bröto vi upp, denna gång i egen farkost. Med
pressennin-gen som segel länsade vi raskt undan. Mot middagen insveptes
emellertid fjällen i. moln, himmelen mörknade i norr, och knappt hade vi
på den äldre lappens råd vändt fören mot land, förr än en stormby
fyllde seglet och båten pilsnabbt klöf de fräsande böljorna. Vi
närmade oss hastigt stranden, men plötsligt grep den gamle lappen styret
och vände båten åter ut i öppna sjön. I nästa ögonblick hade
farkosten skjutit upp på ett några tum under vattenytan beläget grund,
och innan jag hunnit samla mina tankar, voro båda lapparna i
vattnet och seglet nere. Vi voro snart åter flott, hvarefter seglatsen utan
vidare missöden fortsattes mot Lu jaurs södra strand, men då denna
till sist nåddes, hade vinden så frisknat till, att vi under de femton
sista minuterna seglat båten nära half med vatten. Nu begynte
svårigheterna.

Först hade vi att fördas uppför en grund elf, full af bankar och
strida forsar. Beständigt måste våra karlar vada i vattnet för att
hjälpa båten framåt, under det att Scherseth och jag följde stranden,
dragande den lina, som var föstad i fören. Färden fortsattes under
om-vexlande rodd och dragning, och sent på aftonen slogo vi upp vårt
läger på högra stranden af elfven. Då det lilla tält vi medförde ej
gaf utrymme åt lapparna, uppmanade vi dem att tillreda sig en
löf-hydda, men de voro så trötta, att de utsträckte sig, våta som de voro,
omkring elden och somnade.

Den 8 augusti voro vi tidigt på benen och fortsatte att ro och
draga. Mot middagstiden kommo vi till Seggjaur, en af de sjöar som
Seggelfven genomflyter, och stannade där för att tillreda middag,
hvilken bestod af kokt fisk med hjortron. Under tiden gick Pavel och
Scherseth ut för att söka efter vildren, hvaraf det skulle finnas
rikligt i denna trakt. Sedan jag om en stund hunnit upp dem, funno

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:18 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1891/0071.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free