Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ovärderlig vid undersökningar af ifrågavarande slag. Är leran
sand-blandad, så går det nog att slamma den genast på stället, innan den
torkat, och jag plägar därför alltid medföra ett mässingsnät och pensel
i väskan. Det är ofta rent af förvånande, huru rik på organiska
lem-ningar en till det yttre fullständigt steril och skenbart ren lera kan vara.
Vid slamningen af lera från Kinzli erhöll jag utom flera mossor
ett stamfragment samt flera bladfragment af Dryas octopetala
äfvensom en Salix med aflånga blad. v. Middendorff var mycket
intresserad af slamningen och lät föra sig i sin rullstol till det ställe i
trädgården, där jag var sysselsatt med mitt arbete. På e. m. lemnade
vi Hellenorm och reste söder och vester om den stora sjön Wirzjärw
till staden Fellin, dit vi anlände mellan 2 och 3 på morgonen följande
dag. I förbifarten togos prof af lera vid tegelbruket vid Kirrumpäh,
en gulaktig eller stundom något grönblå lera, afsatt i ett grundt
bäcken och antagligen tillhörande den sterila faciesbildning af den glaciala
sötvattensleran, som längre fram skall omnämnas. Profven härifrån
hafva, då detta skrifves, ännu ej blifvit undersökta.
Efter att hafva hvilat några timmar företogo vi den 28 från Fellin en
vandring till torfmossen samt tegelbruket på vestra sidan af Fellinsjön.
Afsikten med vår resa hit var att undersöka ett därstädes befintligt
lager af snäckgyttja, i förhoppning att äfven underliggande lager skulle
vara tillgängliga. Så var dock ej förhållandet, groparna voro så fulla
af vatten, att ej ens snäckgyttjans nedre lager voro tillgängliga, och de
delar däraf, som jag kunde undersöka, innehöllo traktens nu lefvande
snäckor i sådana arter, som ej pläga finnas tillsammans med arktiska
växter. På torfmossen norr om Fellinsjön växte Betula fruticosa
B allas, och jag trodde, att iakttagelsen af denna härstädes vanliga,
men för mig nya växt skulle blifva dagens enda utbyte i vetenskapligt
hänseende, men vid tegelbruket lågo äfven prof af en lera, tagen uppe
på platån, i hvilken Fellinsjöns dalgång är insänkt. Vi besökte
lokalen, vid Pingo och Rabba, i närheten af byn Kallama. Under en
skog-beväxt mosse af obetydlig mäktighet, mötte först gyttja och gyttjehaltig
lera, därpå, att döma af de uppkastade profven, renare lera. Äfven
här hindrade vattnet undersökning af de djupare lagren, men några
uppkastade prof voro rika på mossor, ett annat innehöll blad af
Bota-mogeton. Vid slamning af en del af dessa prof efter återkomsten till
Stockholm har jag ur desamma erhållit flere blad af Dryas octopetala,
några ännu ej bestämda ostrakoder o. 8. v.
På e. m. ämnade vi resa åter mot Dorpat, denna gång norr om
Wirzjärw, och vi hade redan hunnit utom staden, då en ny fyndort
för glacial väx terna uppdagades på ett så egendomligt sätt, att jag ej
kan underlåta att något närmare redogöra för detsamma. Vi hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
