Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
block vid Rallate, nordvest om Röstånga, i Skåne1, men som mig’
veterligen ej angifvits från något annat ställe.
Den 7 juli anlände från Danzig professor Conwentz, med hvilken
jag på förhand öfverenskommit om ressällskap genom Preussen. Efter
att hafva besett den botaniska trädgården, som nu af professor
Luers-sen håller p& att omordnas, och där jag för första gången såg
Cercidi-phyUum japonicum lefvande, reste vi på e. m. jämte professor Jentzsch
till Palmnicken, världens enda bernstensgrufvor. Vi besågo denna
afton fabriken för tillverkning af bernstensmassa eller om man så vill
konstgjord bemsten och besökte följande morgon grufvorna. Tillträde
till såväl fabriken som grufvorna lär annars ej vara lätt att erhålla,
men professor Conwentz hade på förhand af herr Becker, den ene
delegaren i firman, förskaffat oss ett sådant. Till en början några ord
om bernstenens bildning.
Att detta är ett fossilt harts, som i det närmaste öfverensstämt
med kådan i våra barrträd, torde vara allmänt kändt. Liksom vi i
våra barrskogar se, huru kåda framsipprar på alla de ställen, där en
skada tillfogats trädet, såsom genom yxhugg o. 8. v., så skedde sådant
äfven med bernstensträden. I dåvarande skogar funnos ju visserligen
inga menniskor, som kunde göra åverkan på desamma, men sår
uppkomma i naturen utan menniskans medverkan vid själfkvistning,
trädfall, åskslag samt genom den åverkan som förorsakas af djur, såsom
ekorrar, hackspettar samt framför allt insekter. Naturen sträfvar
nämligen att genom afsondring af kåda läka de på ett eller annat sätt
uppkonma såren. Den kåda, som sipprade ut ur träden, var till en
början ej klar, utan mjölkig, enär den var blaudad med cellsaft. Denna
kåda har gifvit upphof till den hvitflammiga bemsten, som i handeln
går under benämningen »knochen». Då solen sken på kådan, så
att den åter s?nälte, blef den klar och flytande, den samlade sig i
»droppar» eller hängde såsom »tappar»; och då upprepade utgjutningar
från samma ställe egt rum öfver stam eller grenar o. s. v., visa de
sålunda uppkomna partierna ett slags skiktning. Till alla dessa
former finnes hos bemstenen motsvarighet, såsom päronformade droppar,
cylindriska tappar, oregelbundna »skal» o. s. v. Den kåda, uom
droppade ned på marken, sammankittade därstädes hopad mylla, träsmulor,
exkrementer af insekter o. s. v. till stora oregelbundna stycken, som i
handeln gå under benämningen »fernissa». När kambiumlagret inuti
trädet blef skadadt, såsom genom insekter, bildades en hartsförande
abnorm parenkymväfnad, som sedan kom att omslutas af veden; detta
är den kåda, hvilken vi ofta se i sprickor i bräder eller bjälkar. Denna
1 A. G. Nathorst, Beskri/ning till kartbladet Trolleholm. S. G. 17. Ser. Aa,
N:o 87, h. 85.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
