Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bred afsats, vanligen begagnad som hylla, men äfven använd som
sittplats. I hvardera änden hade den en liten upphöjning, som kom den
att påminna om en soffa med låga gaflar. På rummets ena kortsida
funnos tvenne dörröppningar, som ledde in till två små rum, 2 m.
långa och IV3 m. breda. Dessa utgjorde de kungliga sofgemaken.
Hvar och en af dessa upptogs till 1 meters bredd af en sofplats,
liknande den nyss beskrifna. I den en ränna eller ett dike liknande
återstående delen af rummet underhölls om natten en eld, utan
hvilken en neger ogärna lägger sig. Vid husets andra kortvägg befann
sig den likaledes murade eldstaden. Utefter väggen gick en smal i;3
m. hög mur, ocb från midten af denna utlöpte tvenne korta murar
på V, metere afstånd från hvarandra. Mellan dessa uppgjordes elden,
och kokkärlet hvilade på kanten af de tre murarna.
Nästan alla hus i dessa två byar voro pft detta sätt inredda, och
folket påstod, att Batanga hade på samma sätt. Som redan nämnts
hade jag i Ikassa funnit samma stil, ehuru den därstädes befanns i
större fulländning. Sitt- och sofplatser hade där fullkomligt fasonen
af soffor med höga, runda, utåtböjda gaflar. På dessas och soffans
framsida voro ornament i relief. De upphöjda partierna voro färgade
i ljusgrått, de djupare i ljusröd t. Dylika ornament återfinner man i
ånnu större fulländning på de murade sittplatserna i Isangilli-byn
Oröns afgudahus. Hvarifrån denna stil härleder sig är svårt att säga.
Mellan Ikassa eller Isangilli och Batanga finnes för närvarande intet
samband, men Isangilli tros hafva förr bott vid nedre Akwa-Jafi och
påstå sig själfva hafva invandrat dit från ett land norr ut. Batanga
tyckas bo vid öfre Akwa-Jafi, hvadan antagligt är, att de bägge folkens
byggnadssätt har samma ursprung och härleder sig från trakterna norr
om vattenfallen i nämnda flod.
Jag nämnde nyss, att en neger ogärna lägger sig utan att hafva
en eld bredvid sig, och detta drag är gemensamt för alla de stammar
jag träffat. Endast arbetarne hos de hvite göra därifrån undantag,
men i allmänhet endast så länge de äro i tjenst. Då de återvända
till sin by, återtaga de nästan genast sin kära eld. Om en neger är
egare af dussintals filtar, faller det honom dock icke in att använda
en sådan till softäcke. Därtill anser han dem alltför dyrbara. Det
ytterst tunna höfttyget är det enda han har på sig under natten, men
om detta är nytt och vackert, lägger han af det och ligger sålunda
alldeles naken utsatt för nattkylan, som i bergstrakterna är högst
betydande. Det är därför ej att undra på att han sätter sådant värde på
en eldbrasa. Denna upptändes så nära sofplatsen som möjligt, och
negern lägger sig så att magen värmes af elden. Om endast magen hålles
varm, tyckes det göra honom detsamma hur mycket han får frysa om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
