Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningar och täpper till det före dagningen. Dock är dylik tjufnad och
däraf följande processer ej sä ofta förekommande bland santalerna
som bland de långt mera oärliga bengalerna.
Riset är den förnämsta produkten, och en god skörd däraf
uppväger rikligen mindre godt utfall af öfriga sädesslag, enär riset utgör
folkets allra viktigaste födoämne, så att de öfriga sädesarterna blott
äro att betrakta såsom hjälpmedel vid sidan däraf. Afkastningen är
olika, beroende på fältets läge och jordmånen; ett godt falt gifver i
vanliga fall 100:de kornet och därutöfver. I goda år är priset vid
nyårstiden (d. v. s. strax efter skörden) 2 Va mond (omkr. 100
kilogram) på rupien.1
Då riset afiskurits och bundits i neker, uttröskas det på så satt,
att under bar himmel en jämn plats af omkr. 20 q v.-meters omfång
öfveretrykes med lerjord och utjämnas till ett fast golf, hvarå säd
ut-bredes, och oxarna drifvas in för att genom sin trampning uttröska
densamma. Efter hand som 9äden sålunda utlrampats, vannas den af
ett par män med skärmformiga, flätade kastskoflar. Att genom
kokning, torkning och stampning afskilja skalen är qvinnornas arbete, som
utföre8 efter hand i mån af den dagliga förbrukningen.
På högländt mark planteras majsen i juni månad, kupas en eller
ett par gånger och är mogen till skörd i slutet af augusti eller början
af september. På en ’bigha’ (omkr. 1,600 qv.-meter) fås i goda år 10
mond (400 kgr.), och priset är då omkr. 3 mond på rupien; i dåliga
år 1 mond på rupien.
Majsen ätes dels stekt på glöd, dels krossad till mjöl och kokt i
vatten till ett slags gröt.
Bajra’ (Sorghum vulgäre)2 är ock en vanlig kulturväxt odlad på
högländt mark. Den är af ett ståtligt utseende, öfver 3 meter hög,
med långa, svärdlika blad och bär sin frukt i en af rika klasar bildad,
väldig vippa, där de hagelformiga kornen sitta tätt sammangyttrade,
hvart och ett omgifvet af två små foderblad.
Af ’bajra’ skördas i goda år 7—8 mond (omkr. 300 kg.) på en
bigha, och priset är detsamma som för ris. Santalerna koka däraf
ett slags vattengröt, som de äta med litet salt eller hellre tillsammans
med carry af frukt eller fisk.
’Janhe’ (Paspalum sacrobitulatum) sås ofta samman med ’bajra’,
ofta ock ensamt vid regntidens början, och mognar till skörd efter
4—5 månader. Ståndet blifver ungefär */* meter högt; fröna äro stora
1 Rupien står f. n., som bekant, i låg kurs, men lepresenterar i medeltal ett
värde af 1 kr. 40 öre.
9 De vetenskapliga benämningarna äro anförda efter missionär Skrefsruds
San-tali-English Dictionary (Manuskript).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
