- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 16 (1896) /
216

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Det skulle föra för vida att här uppräkna ens det viktigaste af
det nya han framdragit på vertebratanatomiens område. Utanför
detta går han sällan i sina publikationer; men om hans intresse
äfven för de lägre djurens lif vittnade de många akvarierna i hans
privata arbetsrum och den ungdomliga entusiasm, hvarmed han ända
in i sina sista lefnadsår gjorde sina iakttagelser öfver de lägre
organismer, han på detta sätt kunde hålla tillgängliga för sina studier.
Jag har aldrig glömt — och jag vidrör här ett karakteristiskt drag
hos honom — huru han under mina ynglingaår mer än en gång
kallade mig upp till sig för att visa mig sina nyaste fynd från Klara
sjö och hans glädje öfver att kunna ådagalägga, att denna på den
tiden ej synnerligen tilltalande lokal dock hyste ett så intressant och
mångskiftande djurlif. Det var i första hand den lilla
sötvattens-polypen Hydra viridis och dess snabba omdaning ur afskurna bitar,
som ofta utgjorde föremålet för dessa demonstrationer. Säkert erinrar
sig mera än en det särskilda intresse han vid dessa improviserade
akvarieföreläsningar egnade detta lilla djur. Men hans
kammarematerial innehöll dessutom mycket annat, som vid sådana tillfällen
gaf rikt ämne både för hans allvarliga vetenskapliga utläggningar
och för hans flödande humor.

Dessa minnen leda osökt tankarne på honom såsom lärare. En
blick på honom såsom sådan får ej fattas i denna korta teckning,
ty det är kanske ovisst, om han var störst som forskare eller som
lärare. Det säkra är, att en originellare föreläsare och demonstrator
kanske aldrig funnits. Med en liflighet och en spiritualitet, som
ryckte åhörarne med sig, framlade han sitt outtömliga vetaudes
skatter. För honom var ej nog att i lämplig följd meddela ett visst
antal torra fakta. Han belyste dessa med ett oändligt förråd af
blixtrande idéer, hvilka likasom genom ett trollslag vidgade åhörarens
inblick i företeelsernas inre sammanhang. Hans snabba
idéassociationer gåfvo honom material till träffande liknelser, mången gång af
en öfverväldigande humoristisk art, och då härtill kom en aktion och
en mimik, som än satte auditoriet i den största spänning, än tvang
det att utbrista i ett skallande skralt, är lätt att inse hvilken
ovanlig karakter hans föreläsningar hade. Sådana de voro för de
blif-vande vetenskapsmännen, sådana voro de ock för de blifvande
konstnärerna. Ty Rirrzirs var ock professor i plastisk anatomi vid Fria
Konsternas Akademi. Det var som åhörare af dessa föreläsningar
under båda terminerna 1859, jag hade tillfälle att samla de intryck,
som hjälpt mig att teckna honom som föreläsare.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 14:47:48 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ymer/1896/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free