Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
desto bättre, och hela denna fråga beror ju af utrymmet, eller med
andra ord af tillräcklig tillgång på kol.
Det är tydligt, att om ett lämpligt fartyg från böljan stått till
de svenska polarfararnes förfogande, då hade dels i denna stund
betydligt mera af oss redan varit gjordt, dels hade vi äfven för
framtiden hopp om att kunna uträtta mera.
Hela denna sak är ju en penningfråga, och man kan ju icke
resonera så, att om man 1861 hade vetat, huru många polarfärder,
som sedermera skulle utgå från Sverige, så hade man redan då byggt
ett fartyg för den svenska polarforskningens tjenst. Ty äfven om
kostnaderna för hyra af fartyg för alla de expeditioner, som hittills
egt rum, äro betydligt större än utgiften för byggandet af ett nytt
och tidsenligt sådant, så är det ju faktiskt lättare att upprepade
gånger skaffa smärre summor, än att på en gång få ihop ett större
belopp.
Men äfven om målet synes svårt att nå, kan man gärna hoppas,
att det till slut skall hinnas. Vi antaga därföre att genom enskildt
mecenatskap Sverige en gång verkligen kommer därhän, att det eger
ett för polarfärder särskildt byggdt och lämpligt fartyg. Vi antaga
vidare, att dispositionsrätten öfver detsamma handhafves af
Vetenskapsakademien, som har ätt bestämma om och när det får användas,
och vi antaga ytterligare, att staten å sin sida visar det
tillmötesgåendet, att fartyget kostnadsfritt finge uppläggas och vårdas vid
någon af Flottans stationer.
I fråga om vetenskaplig utrustning hafva polarfärderna alltid
haft att glädja sig åt det största möjliga tillmötesgående från våra
vetenskapliga institutioner, och detsamma skall utan tvifvel allt
framgent komma dem till del. Därtill kommer, att samma utrustning
kan användas af flera expeditioner efter hvarandra och så småningom
kompletteras. Egde vi ett fartyg, skulle sålunda kostnaderna för en
expedition blifva inskränkta till en obetydlighet, i jämförelse med
hvad nu är förhållandet, i det att de hufvudsakligen skulle gälla
kol, proviant och hyra af manskap.
Man kunde måhända vilja invända, att detta önskningsmål
numera är onödigt, emedan icke så mycket arbete nu skulle
åter-att utföra. Detta vore allt igenom ett misstag. Vi hafva först
ofantligt mycket att uträtta på och kring Spetsbergen, ty äfven om jag
nästa sommar (1898) lyckas undersöka hela östra kusten och Kung
Karls land, så återstå en otalig mängd andra vetenskapliga arbeten.
Här liksom alltid medför nämligen hvarje framgång nya frågor. Men
Ym$r, 1897.
12
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
