Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tydlig som förut, och i skyddade dalar ser man, huru bergytan täckes
af vittringsprodukter, som måste ha samlats under långa tidsperioder.
En del spetsar ha varit tydliga nunataker. Kring Nordenskiöld River
ha bergen redan mera kantig topografi och ett platålikt utseende.
Upp på deras sidor har isen aldrig gått, ehuru vittringsproduklerna
mestadels bortförts. Kring Fort Selkirk är det ännu mera tydligt, att
man befinner sig inom ett område, som aldrig varit istäckt. Alla
uppstickande bergkullar äro nämligen spetsiga, ofta smala, tornlika,
och denna form har väl uppstått därigenom, att vattnet, eller kanske
snarare vinden, vid en tid då vegetationen var sparsammare än nu,
bortfört det mesta af vittringsprodukterna. Väster om Selkirk är
man inne på det mest karakteristiska området. Alla berg äro här
rundade, dôme- eller klockformiga, med mycket enkla detaljer, och
skilda från hvarandra genom ofta mycket djupa dalar. Öfverallt,
såväl i dalarne som på sluttningarna, är berggrunden täckt af
vittrings-grus, 5—10 m. mäktigt eller mera, i hvilket man ännu kan urskilja
de olika färgade lagren samt kvartsådrorna i deras ursprungliga läge.
Blott utmed Yukonfloden, där denna rinner fram mellan 70—100
m. höga, ofta nästan tvärbranta klippväggar, ser man frisk bergart.
Topparne ligga knappast mer än 1,000 m. öfver hafvet, och skogen
når nästan ända upp till dem.
Verklig tundranatur finner man ej inom de trakter, som jag
besökt. Den börjar först kring Mackenzies mynning, medan den
västerut i Alaska upptager ofantliga sträckor kring Yukons mynning
och norr om denna flod, i närheten af hafvets kust.
Men huru intressanta dessa frågor än må vara, får jag ej längre
uppehålla mig därvid, utan öfvergår nu till en skildring af några
andra drag i områdets fysiska geografi.
Jag har förut nämnt, att Klondike-områdets klimat kan jämföras
med Sveriges. Detta gäller egentligen sommarhalfåret, och af egen
erfarenhet känner jag ej någon annan årstid. Under högsommaren
har man t. ex. mycket ofta en temperatur af 4- 25° G., men
däremot tror jag knappast, att densamma förra sommaren någon gång
öfversteg 30°. I detta hänseende liknar nog klimatet södra Sveriges.
Däremot äro nätterna kallare än hos oss, och redan i juli förekommo
frostnätter, men man får erinra sig, att dessa observationer gjordes
vid norra Jämtlands breddgrad och på nära 500 m. höjd. Ännu i
slutet af september hade man detta år samma härliga dagar, som
man stundom har hos oss, med lugna, månklara nätter. Att det
däremot om vintern är kallare än i någon del af den skandinaviska
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
