Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
består i hvirflar, af hvilka de väldiga, som å våra vanliga synoptiska
kartor visa sig såsom barometriska minima och maxima i hafvets
nivå, och hvilka också benämnas cykloner och anticykloner, äro de
viktigaste, det bar man vetat alltsedan kartor af detta slag började
konstrueras. Men grundorsaken till hvirfvelbildningen och lagarne
för densamma ha varit höljda i dunkel, ända tills ifrågavarande teori
gifvit oss ett medel att på lämpligt konstruerade synoptiska kartor
direkt uppmäta de hvirfvelbildande krafternas storlek och riktning. Det
återstår nu att anskaffa ett tillräckligt antal iakttagelser från de högre
luftlagren och att med deras hjälp konstruera de nya synoptiska
kartorna för att få kännedom om naturens värmehushållning vid
drifvandet af de stora varmemaskiner, som kallas cykloner och
anticykloner. Samma teori är lika användbar vid studiet af
hafsström-marne eller öfver hufvud rörelsen i hafvet och kan sålunda tillämpas
på de numera pågående internationella hydrografiska arbeten, till
hvilka svenska forskare tagit initiativet.
Alla de nu omnämnda arbetena bidraga i hög grad till förståelsen
af värmefördelningen i de nedersta luftlagren, sådan den framträder
enligt de dagliga temperaturiakttagelserna på våra meteorologiska
stationer. Då densamma också har det allra största praktiska intresse
för oss, såsom i hög grad inverkande på vårt dagliga lif och
välbefinnande, så vill jag i föreliggande uppsats först redogöra för denna
temperaturfördelning i Sverige och närgränsande länder med hjälp af
öfversiktskartor, som jag för en annan undersökning utarbetat på
grund af mångåriga medelvärden, samt sedan med ledning af dessa
kartor och andra klimatiska data söka belysa orsakerna till nämnda
temperaturfördelning och afvikelserna därifrån, såsom ovanligt kalla
eller varma, torra eller nederbördsrika vintrar och somrar. Därvid
har jag måst för det mesta inskränka mig till månaderna januari och
juli, de typiska vinter- och sommarmånaderna.
För hvardera månaden har först beräknats 39-åriga
temperaturmedia ur de svenska stationernas iakttagelser, hvarvid också kortare
temperaturserier användts på det sätt, att de medelst skillnaden från
motsvarande månadsmedium för närmaste 39-åriga station reducerats
till samma tidrymd som de 39-åriga medeltalen. Då en sådan skillnad
varierar jämförelsevis obetydligt år från år, så vinnes på detta sätt
en betydligt större noggrannhet, än om de korta serierna skulle
användas direkt till medeltalsberäkning. För Norge har jag tagit de af
H. Mohn och för Danmark de af N. Hoffmeyer publicerade
tempera-lurmedia. För öfriga länder i Europa har jag användt de af H. Wild
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
