Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gränsens jämnhet framgår af jämförelsen mellan den faktiska
gränsen och kortaste afståndet emellan dess ändpunkter. Om vi
sätta det senare till 100, så framstå härvid för den västra
landgränsens olika stycken följande proportioner: Bohusgränsen 150:100, Dal—
Värmland 145:100, Dalarne—Jämtland 128:100, Lappmarken 134:100,
hvaraf synes, att mellandelen är den jämnaste. Då linea recta
Svinesund—Koltajaure mäter något öfver 1200 km., blir talet för det hela
detsamma som Lappmarkens, eller 133:100. Detta förhållande är
tämligen gynnsamt. Betydligt ofördelaktigare ställer sig
Finnmarks-gränsen mellan Norge och Ryssland, med prop. 210:100 — eller
ungefar lika med Italiens nordgräns, där den sticker sina bukter och
taggar in mellan de schweiziska och österrikiska alperna.
Betraktad i detalj företer dock den västra gränsen äfven ur
denna synpunkt ett subjektivt missförhållande för Sveriges räkning,
i det att alla de större afvikelserna från rätlinjen — Enningdalen,
Tryssil, Sörlie, Ivarsten och Kaivara — gå konkavt in åt Sverige;,
de äro norska bukter innanför medellinjen och draga således norskt
inflytande längre in i Sverige än medellinjen.1 * Gränsens godhet
kommer här Norge mera till godo än Sverige.
Kustens utveckling är vid första påseendet oerhörd och
således-fördelaktig; Strelbitzky skattar dess längd med både vikar och skär
till 7624, Nystrøm fastlandskusten med sina vikar (alltså utan
skärgården) till 5 540 km., gent emot 2100 i raka sträckningar.3 Denna
fördel motsvaras dock icke af en liknande fördelning i stort, tvärtom
är kusten ur den synpunkten påfallande enformig, utan större
half-öar eller djupare vikar.
Det faller i ögonen, att den förmedlade kustlinjen3 har samma
längd som landgränsen, hvadan Sverige äger 50 % hafgräns. Vårt
land står sålunda i rätt gynnsamma omständigheter midt emellan
idealet, öterritoriet såsom England, och det kustlösa territoriet såsom
1 Medan Sveriges medelbredd inför vår synpunkt ftr 400 km-, och efter
parallellkretsame åtminstone 300, så är bredden vid Sörlie och Tryssil icke mer än
230-240 km.
* Nyström, Handbok i Sveriges geografi, sid. 20.
* Det kan synas inkonsekvent att i beräkningarna upptaga den förmedlade
kustlinjen bredvid den faktiska landgränsen. Detta blifver dock motiveradt, då
kusten endast har miniatyrutveckling. En dylik utveckling utåt det anökumeniska
hafvet spelar ingalunda samma roll som åt en granne till lands, där friktion kan
möta på hvarje punkt. Det vore väl ock påfallande orimligt att begagna siffror,
där Sveriges hafgräns figurerade med öfver 2’/* gång så stort belopp som
landgränsen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
