Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2:a Häft. - Om drifisen i Norra Atlanten. Af O. Pettersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
härkomst från golfströmsarean bevisas af dess temperatur (omkr.
3,9°-4,4° Cels.) och salthalt 350/00- 35,25 0/00, som är högre än det
omgifvande vattnets, både ofvan- och undertill. Det är denna
golfströmsgren som sönderfräter isen i Davis Strait, såsom man kan
finna af kartorna (fig. 1 och 2) för maj och juli månader 1896.
Omedelbart under isfälten, som blockera de danska kolonierna
Ivigtut m. fl., finnes i ett djup af c:a 200 meter, golfströmsvatten
af 4°, hvilket angriper isfälten och isbergen underifrån och i
vanliga fall gör kusten tillgänglig längre fram på sommaren.
[1]
Anmälaren vill här göra uppmärksam på en sak, som kastar nytt ljus
öfver isförhållandena vid Grönlands västkust. Det är väl bekant,
att de nordligare belägna hamnarna vid denna kust, såsom t. ex.
Godthaab, blifva isfria mycket tidigare på sommaren än de
sydliga, och man är i allmänhet benägen att förklara denna
omständighet, hvilken för den grönländska handeln är af största betydelse,
sålunda: att polarströmmen oupphörligt för nya ismassor rundt
om Kap Farvel, hvilka hållas pressade mot sydvästra kusten af
Grönland. Men äfven en annan, ännu viktigare omständighet
medverkar till att förlänga isblockaden vid Grönlands sydvästra kust
Underströmmar äro nämligen i mycket hög grad beroende af
hafsbottnens topografi, och hvarje golfströmsgren följer någon af de
stora djuprännorna i Atlanten. Polarströmmen, som alltid är
ytström till följd af isens och smältvattnets låga specifika vikt, är
isförande endast så länge han flyter fram, öfver grunda kustbankar.
Så snart polarströmmen drifis kommer ut på djupt vatten, får han
en underström af salt och varmt vatten från golfströmsarean under
sig och bortsmältes genom dess inverkan underifrån. Flyter
polarströmmen däremot fram öfver grunda kustbankar, så bibehåller
han sina drifismassor, emedan underströmmen icke får plats att
intränga under isen eller hindras därifrån genom friktionen mot
hafsbottnen.
Den bästa illustrationen till denna sats kan hämtas från
ytkartan i fig. 3. Som bekant klyfver sig polarströmmen
nordväst om Island i två grenar: den grönländska
polarströmmen, som passerar Danmarksundet och fortsätter söderut förbi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
