Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4:e Häft. - Hvilka delar af jorden äro outforskade vid det nittonde århundradets slut? Af H. Singer
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
företrädesvis af politiska och kommersiella syften, och bland de stora
nationerna ha endast tyskarne under lång, dock nu ganska aflägsen
tid uteslutande haft rent geografiska eller vetenskapliga syften.
Engelsmännens, ryssarnes och delvis äfven fransmännens
geografiska arbeten i Asien ha — åtminstone för såvidt de varit
understödda af respektive stater · tjänat rent praktiska intressen.
Detsamma gäller om den engelska och franska afrikaforskningen äfven
på den tiden då världsdelens sönderstyckande icke ännu var en
fråga på dagordningen; så hade t. o. m. BARTH handelspolitiska
uppgifter att lösa för sina engelska principaler. Den tyska
afrikaforskningen var visserligen i början af annan art och hade
uteslutande pionierernas eget mål i sikte, ända tills äfven den, liksom
de öfriga kolonialfolkens, fick en politisk anstrykning. I våra dagar
har man dock lärt sig inse, att endast den vetenskapliga
forskningen förmår rödja vägen för ett ekonomiskt lyckosamt
tillgodogörande af denna kontinents naturtillgångar.
Genomströfvandet af Nordamerikas och Australiens
vildmarker åsyftade redan från början lösningen af rent praktiska frågor;
de egentliga driffjädrarne voro här pälsdjur, guld och
betesplatser. Sydamerika har däremot ända in i våra dagar bevarat
karakteren af ett stort vetenskapligt forskningsområde för tyskar och
fransmän och i andra ledet äfven för engelsmän. På sista tiden har dock
därvarande staters egen sträfvan att för sig öppna samfärdselvägar
och produktionsområden tillkommit såsom ett nytt moment. I det
stora hela äro de verksammaste driffjädrarna för geografisk
forskning desamma i vårt århundrade som under »de stora upptäckternas
tidehvarf»; äfven i detta afseende hafva de bägge perioderna ett
och samma kynne. För vetenskapen som sådan är det emellertid
skäligen likgiltigt, på hvilka vägar målet hinnes, det må nu gälla
den närvarande tiden eller framtiden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
