Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4:e Häft. - Den svenska expeditionen till Beeren Eiland sommaren 1899. Af Joh. Gunnar Andersson
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Rödingen är ej den enda formen i Beeren Eilands
sötvattensfauna, som företer en sydlig prägel. Professor LILLJEBORG har (10)
från öns sötvatten anfört 8 arter af entomostracéer, af hvilka de flesta
hafva en arktisk eller mera vidsträckt utbredning, men bland hvilka
finnas tvenne utprägladt sydliga former. Båda dessa arter, Daphnia
longispina och Cyclops vicinus, hafva här sin nordligaste kända
förekomst, och den senare, som för öfrigt är känd från södra Sverige,
mellersta Europa och Turkestan, uppträder här såsom en förkrympt
form, hvilken af prof. LILLJEBORG blifvit benämnd var. glacialis.
1869 beskref A. E. HOLMGREN den insektsamling, som af honom
blifvit hopbragt på Beeren Eiland under Sofia-expeditionen
föregående år och hvilken omfattade en hymenopter och 11 dipterer.
Af dessa former var en funnen äfven på Grönland, och sex af dem
träffades under samma expedition äfven på Spetsbergen, men
HOLMGREN anmärker, att ingen bland dessa arter var iakttagen i
Skandinavien.
Den af SWENANDER 1899 gjorda samlingen innehåller af högre
insekter, förutom ett ei närmare genomsedt diptermaterial, en
neuropter, 2 eller 3 hymenopterer samt två skalbaggar. Endast dessa
senare äro hittills närmare undersökta, och prof. AURIVILLIUS har
rörande dessa godhetsfullt lämnat mig följande meddelande:
»De å Beeren Eiland funna skalbaggarna äro Microlymma
marinum STRÖM och Arpedium brachypterum GRAV. Båda förekomma
rätt vanligt i Finnmarken, åtminstone upp till 70°, men äro, så
vidt jag vet, hittills ej funna annorstädes inom det arktiska området.»
Alltså föreligga här ytterligare tvenne sydliga element i Beeren
Eilands fauna. För att betydelsen af dessa fynd ej skall
öfverskattas, bör dock omnämnas, att 1898 tvenne skalbaggar träffades
på Spetsbergen, enligt prof. AURIVILLIUS en Homalota, troligen H.
islandica KRAATZ samt Orchestes saliceti FABR. Den förre är förut
funnen på Island och Grönland, den senare däremot endast i
Lappland och Västfinnmarken.
Kand. E. WAHLGREN har i sin uppsats (II) öfver Beeren Eilands
collembola af dessa små, lågt stående insekter anfört tio former, af
hvilka de flesta äga en vidsträckt (arktisk och utomarktisk)
utbredning, medan en är funnen endast i arktiska trakter och en annan,
Aphorura neglecta, endast på Jan Mayen och i Tyskland.
WAHLGREN framhåller såsom ett för Beeren Eilands
collembolafauna karakteristiskt drag, att ett antal exklusivt högarktiska
former där saknas. Då dessa i fråga om lefnadsvilkor föga
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
