- Project Runeberg -  Ymer / Årgång 21 (1901) /
116

(1882)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Like | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 2 - Geografiska och kartografiska arbeten i Sverige under 1600-talet. Af Sven Lönborg

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I" 16 SVEN \LONBORG.

som utannågri^ Innan någon fick blifva

landtmätare, skulle han först godkännas af inspektören (se nedan).

En kammarkollegii instruktion af samma dag innehåller äfven
för första gången bestämmelser om »landkort och geographiske
taflor» öfver större områden (såsom härad och landskap). På dessa
skulle utsättas stad, kyrka, herrgård, prästgård, bondby och torp, sjöar
och träsk, skärgård, segelled och hamn, kummel, åar och bäckar,
allmänningar, skogar, odlingsbara kärr, moras, berg, gamla
monumen-ter, broar, lands- och vintervägar, hvilka skulle utmärkas med svart
färg, samt härads- och sockengränser (med röd färg). Alla dessa
notiser skulle finnas på de större landkorten, men på
»general-landkort» kunde en del af dem uteslutas.

Af det anförda framgår, att landtmäteriets uppgift var en dub
bel: dels att för geografiskt ändamål, landets kartläggning, uppgöra
geografiska kartor öfver större och mindre delar af landet, dels,
och det är det hufvudsakliga ändamålet, för skatte- och andra
dylika ändamål uppmäta alla byars och gårdars åker- och annan
ägoareal och beräkna dess afkastning. Det synes också hafva
varit meningen, att de förra (geografiska) kartorna skulle insändas
direkt till BUREUS, under det att de andra skulle aflevereras i
räkningekammaren.1

Som förut är nämndt, började sådana kartor också redan i
början af i63O-talet inkomma dit, och i landtmäterikontorets arkiv
förvaras ännu en ofantlig mängd by- och gårdskartor, som
utarbetats i rikets olika delar af en hel skara landtmätare under 1630-,
40- och So-talen, och som delvis äro synnerligen upplysande och
väl utförda.2 Från den första tiden finnas däremot jämförelsevis

1 Jfr FAGGOT, anf. arb., sid. 12.

2 För att blott anföra ett par exempel nämna vi, att här finnes sålunda från
Östergötland en »Geometrisk Jordebok» öfver Björkinds, Östkinds och Bråbo härader af
JOHAN DE ROGIER från år 1650, en s. å. öfver Memmings och Hammarkinds härad af
densamme, från åren 1638 - 40 öfver Hellestads, Kiällmo och »Skogårds» bergslag, samt
från år 1636 öfver Norrköping m. m., äfven af densamme. En mängd andra kartor
äro under åren 1633-42 uppgjorda af JOHANNES LAURENTII GROOT, Vestg. I Skaraborgs
län uppmättes och kartlades en mängd hemman i Vadsbo och Valla m. fl. härader af
JOHAN BOTHVIDSSON (1647 adlad GYLLENSTING). I Helsingland, Medelpad och
Ångermanland hafva på 1630- och iÖ4O-talen en stor mängd socknar uppmätts af bland andra
PEDER GULDBRANDSSON och OLOF TRESK. För att ge en föreställning om
vidlyftigheten må nämnas, att t. ex. Ljusdals sockens kartor omfatta en hel bok på bortåt ett
hundratal kartor. Från Västerbotten finnas en mängd geometriska jordeböcker från
1640-talet, de flesta af ERICH EKICHSSON WJDMAN. Stockholms och Uppsala län hafva att upp-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Mon Jul 4 09:28:25 2016 (aronsson) (download) << Previous Next >>
http://runeberg.org/ymer/1901/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free