Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 2 - Notiser - E. o. professur i geografi vid Uppsala universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOTISER. 219
af den ’ifrågavarande vetenskapen, måste man medgifva, att det är
Frankrike, som länge i detta afseende stått kvar på en föråldrad ståndpunkt,
ehuru äfven här på senare tiden mera framskjutna forskare, såsom DE
LAPPARENT, afgjordt intagit samma modernare ståndpunkt, till hvilken
tyskarne redan allmänt anslutit sig.
Det förvånar mig, att man ej vid dessa utredningar äfven påpekat
den storartade utveckling, som geografien tagit i Förenta staterna. Det
är nämligen otvifvelaktigt, att man i Förenta staterna såväl som i
Tyskland – hvilka båda länder, i förbigående sagdt, i vissa afseenden,
särskildt på det industriella området, med mycken intensitet arbetat för sin
utveckling - kommit alldeles på det klara med, att, om geografien skall
kunna blifva en själfständig vetenskap, som kan sammanfatta sitt material
på ett systematiskt och planmässigt sätt, är det nödvändigt, att den är
baserad på naturvetenskaplig grund.
Den förnämsta orsaken till att geografien på den europeiska
kontinenten så länge intagit en obemärkt plats och föga kunnat göra sig
gällande, är nog den, att geografien varit såsom ett bihang sammanförd med
historia eller något annat humanistiskt ämne. Jag tror, att icke minst
de humanistiska vetenskaperna skulle blifva särdeles betjänta af att
geografien finge en själfständig ställning, ty endast då kan densamma
utveckla sig på ett sådant sätt, att den verkligen förmår lämna dessa
humanistiska discipliner såväl som de naturvetenskapliga alla de värdefulla
upplysningar, som utan tvifvel kunna erhållas från detta ämne.
Geografien har hos oss vanligen uppdelats uti politisk geografi och
fysisk geografi. Den af Uppsala filosofiska fakultet tillsatta kommittén
framhåller, att detta namn »politisk geografi» i våra dagar är mindre lämpligt,
då det ganska litet motsvarar hvad man i Tyskland kallar Länderkunde;
det är endast en enda sida af den humanistiska geografien, som kan
kallas politisk. Ty äfven den humanistiska geografien måste i ganska hög
grad basera sig på naturvetenskaplig grund, och därför är det utan tvifvel
erforderligt, att, då hela ämnet företrädes af en person, denne är väl
skolad i den naturvetenskapliga metoden.
Jag har därför, om också helt naturligt med någon tvekan, vågat
föreslå detta tillägg till statsutskottets förslag. Jag har vågat göra detta i
egenskap af geolog, emedan det otvifvelaktigt är först genom geologernas
verksamhet, som det geografiska studiet i våra dagar vaknat till nytt lif.
För geologerna har det nämligen varit en tvingande nödvändighet att på
egen hand utbilda studiet af jordens beskaffenhet i våra dagar och de
krafter, som drifva sitt spel på jordens yta. Detta har gifvit upphof till
den moderna geografien, som nu med så mycken framgång utvecklat sig
i Tyskland och Förenta staterna. En af Amerikas främste pedagogiska
geografer i våra dagar, professor D A vis vid Harward College i Boston,
säger, att »geografien är en ympkvist, som utvuxit från en geologisk stam».
Då dessutom mitt speciella fack inom geologien faller just inom det
område, som står i den närmaste beröring med geografien, har jag
personligen haft anledning och tillfälle att på nära håll följa denna det
geografiska studiets först på senare tid inträffade utveckling, och det är äfven
på denna grund, som jag vågat att på det lifligaste tillstyrka, att Kammaren
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
