Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Häft. 3 - Notiser - E. o. professuren i geografi vid Uppsala universitet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
NOTISER. 351
a) matematisk geografi med projektionslära;
b) fysisk geografi, hvari inbegripas de naturprocesser, som bestämma
jordens ytkonfiguration och förändringarna i densamma, oceanografi,
klimatologi, grunddragen af växt- och djurgeografien o. s. v.;
c) grundlinjerna till antropogeografien (principer för rasindelningar,
ras- och folkgrupper, öfversikt af kulturformerna med särskild hänsyn till
naturbetingelser o. s. v.);
d) speciell geografi (»Länderkunde»);
e) öfversikt af geografiens historia.
De öfningar och praktiska arbeten, som sluta sig till dessa kurser,
måste naturligtvis blifva till viss grad beroende af lärarens och
lärjungarnes individuella läggning. Såsom närmast liggande torde kunna betraktas
demonstration och öfning i bruket af de matematiska och
fysisk-geogra-fiska apparaterna och instrumenten, kartläsning (topografiska, geologiska,
klimatologiska, statistiska kartor m. m.), grafiska framställningsmetoder,
kartritning och profilupptagning, naturiakttagelser och landskapsanalyser,
exkursioner o. s. v. Då hvad som ofvan är upptaget under momenten
c, d och e till det mesta fördelaktigast inhämtas genom studier af
handböcker och litteratur, de öfriga delarne af ämnet däremot just äro de,
där praktiska öfningar, demonstrationer och handledning mest komma
ifråga och måste betraktas såsom oundgängliga för särskildt de studerande,
som sakna naturvetenskaplig underbyggnad, så är det uppenbart, att en
lärare, hvars studier och intressen falla inom den fysiska geografien, i
allmänhet bör äga bättre kvalifikationer för en fruktbringande undervisning
än den, hvars utbildning är mera humanistisk. Det kan ligga någon
öfverdrift i RICHTHOFENS yttrande, »att den, som icke i första rummet
studerat de naturvetenskapliga, för geografien grundläggande facken, aldrig kan
behärska den vetenskapliga geografien, medan däremot den, som har de
naturvetenskapliga förstudierna, lätt kan arbeta sig in i geografiens
förhållanden till statsvetenskaperna och historien»; men detta yttrandeafen
bland vår tids främste geografer, som dessutom har tagit bestämdt afstånd
från den ultranaturvetenskapliga uppfattningen af geografien, förtjänar i alla
fall att beaktas, emedan det nog tämligen nära uttrycker den bland
Tysklands geografer numera gängse uppfattningen af geografiens ställning till
andra vetenskaper.
I Frankrike har den geografiska universitetsundervisningen, såsom
framgår af undervisningsprogrammen, varit mera humanistisk än i de flesta
andra länder, men den har också varit i hög grad otillfredsställande, och
det har under senare decennier, t. o. m. från de historiska geograferna
själfva, yrkats på en förskjutning af ämnet åt det naturvetenskapliga hållet.
Anmärkningsvärdt är ock, att man sett sig nödsakad att anordna ett slags
propedevtiska kurser (i Nancy t. ex. ej mindre än 4, nämligen i
meteorologi, oceanografi, dynamisk geologi och matematisk geografi) inom
naturvetenskapliga fakulteten för dem, som studera geografien inom den historiska.
I Holland ha geograferna (vid ett möte i Leiden) uttalat sig för en
grundläggande undervisning i geologi, naturhistoria och fysik och en vidare
utbildning i nationalekonomi och statistik såsom bäst ledande till målet.
Ymer igoi. 23
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
