Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på vissa håll en annan eldstadstyp i användning. Den första
antydningen härom finnes i Olav Kyrres saga.
»Det var gammal sed i Norge» — berättar här Snorre — »att
konungens högsäte var midt på golfvet och ölet bars omkring elden.
Men kung Olav var den förste som inrättade sig högsäte på
högbänken, som gick tvärs öfver stugan ; han var också förste som
gjorde ugnstugor och lade halm på golfvet både vinter och sommar.»
Den förändring, som Olav Kyrre införde på sin gård, bestod
— såsom Eilert Sundt med, som det synes, fullt öfvertygande skäl
har uppvisat — tydligen däri, att salen, som förut haft en öppen äril
midt på golfvet och högsätet placeradt närmast elden midt på
långväggen, nu förvandlades till en ugnstuga. Ugnen fick säkerligen sin
plats i ett hörn, där den stod minst i vägen; därmed bortföll all
anledning att hafva högsätet på långväggen, och det flyttades därför
till bänken vid gafvelväggen midt emot ingången. Själfva ugnen
var säkerligen en sådan af sten uppmurad rökugn, utan rökledning,
som ännu i senaste tid bibehållit sig på ett och annat ställe å
Västlandet i Norge i de så kallade , som i många af-
seenden erinra om de finska pörtena.
Man har ansett, att den af Olav Kyrre införda förändringen
betecknar öfvergång från »anglosaxiskt till anglonormanniskt
inflytande i Norge», men det torde väl kunna ifrågasättas, om ej
rök-ugnstugan före Olav Kyrres tid funnits i vissa delar af Norge från
äldre tider. Därom torde det emellertid vara omöjligt att för
närvarande fa någon klarhet.
Rökugnstugan liknar ärilshuset i det afseendet, att rökugnen
saknar rökledning, så att röken far gå ut. genom ugnsmynningen i
stugan och sedan leta sig ut genom vindögat i taket. Man är
således här lika mycket besvärad af sot och rök som i ärilstugan,
men har däremot vunnit ett par andra fördelar. Ugnen i hörnet
tar mindre plats än ärilen midt på golfvet, och den behöfver ej så
mycket bränsle. Här eldas vanligen blott en gång om dygnet, och
när då rökugnens stenmassa blifvit riktigt upphettad och röken och
koloset luftats ut, kan man utan olägenhet stänga ljoret med ett
hinnfönster, och värmen bibehåller sig då i många timmar.
Däremot hafva dessa stugor en olägenhet, som ej finnes i
ärilshuset, i det att elden i den öfvertäckta ugnen ej såsom på ärilen
lämnar något ljus, hvadan man här måste söka skaffa sig detta på
annat sätt; sagan berättar också, att kung Olav skaffade
fackelbärare, som höllo facklor vid bordet under gästabuden. Det är sä-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
