Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nistiska Vetenskapssamfundet i Uppsala (VIII, 4) publicerat ett förminskadt
fotografiskt facsimile af tvenne å Uppsala universitetsbibliotek befintliga
väggkartor med kinesiska inskrifter. Båda hemisfärerna, som sålunda tillsammans
bilda en världskarta, ha i genomskärning hvardera en storlek af 1,49 m.;
kartorna skänktes till universitetsbiblioteket år 1702 af den bekante
språkforskaren J. S. Sparfvenfeldt (1695—1727), som under sina många resor
i Europa sannolikt hemfört desamma från Paris.
Ifrågavarande världskarta har till upphofsman jesuitpatern Ferdinand
Verbiest från Pilthem i Flandern (f. 9 okt. 1623), som sedan 1659
vistades i Kina vid kejsar Kang-Hsih’s hof och dog i Peking 1688. Hans
kinesiska namn Nan-Hoei-Gin förekommer i legenden å vänstra hörnet
af världskartan. Verbiest innehade plats som direktör för kejsarens
astronomiska tribunal (Summus præfectus Academiæ Astronomie») mellan åren
1671—1685, och under denna torde han också ha förfärdigat sin
världskarta, liksom han äfven hade tillfälle att åtfölja kejsar Kang-Hsih på
dennes resor i Mandschuriet och Mongoliet 1682—1683 och
därunder göra geografiska iakttagelser. Om dessa resor och östasiatiska
förhållanden i allmänhet skref Verbiest utförliga berättelser hem till
Frankrike och Ludvig XIV:s hof.
Å Verbiests världskarta är Amerika att uppfatta som östra
hemi-sfären, gamla världen som den västra, hvilket motsvarar den kinesiska
uppfattningen af Kina såsom »midtens rike». Kartans titel lyder:
Kwen-yu-tjiven-tou, d. v. s. Orbis terræ integra tabula. Den är uppritad i
azimutal perspektivprojektion, s. k. stereografisk projektion; första
meridianen är dragen genom Peking, och i kartans kanter äro de s. k. klimaten
angifna, d. v. s. de zoner inom hvilka de längsta dagarna hafva samma
längd. Klimatens antal från ekvatorn till polerna är åt båda sidor 18.
Kartan är i öfrigt försedd med en mängd inskrifter samt afbildningar af
djur, karakteristiska för de olika hemisfärerna. Bilden af en järf mellan
tvenne träd har Verbiest närmast hämtat från Olaus Magnus’ stora karta
1539-
Som källor för sin karta har Verbiest begagnat samtidens gängse
kartmaterial såsom Mercator, Ortelius, Thevenot (Relations de divers
voyages curieux 1660), Sanson d’Abbeville (L’Asie en plusieurs cartes 1652),
Gastaldi, Blaeu (Novus Atlas 1635), Janssonius m. fl. Kina,
Mandschuriet, Mongoliet och Centralasien ha tecknats efter egna resor och
iakttagelser; Amurfloden utmynnar i Freium Anian, det mystiska hafssundet
mellan Asien och Amerika. Nomenklaturen på Verbiests världskarta har
tydligen först affattats på latinska språket och sedan transskriberats till
kinesiska. Sålunda har t. ex. Svecia blifvit = Si-ve-ci-ya, Germania =
Ge-lu-ma-ny-ya o. s. v. Därvid ha respektive namn fått en viss bestämd
betydelse, så att det förstnämnda betyder nivis det senare
calida et pretiosa regio o. s. v. Kartan har ursprungligen varit försedd
med en text, som dock synes ha gått förlorad. Andra exemplar af
Verbiests karta finnas å Nationalbiblioteket i Paris och å British museum i
London. En mindre och mycket illa utförd kopia finnes å Uppsala
universitetsbibliotek, som äfven har i sin ägo här behandlade exemplar af
denna intressanta världskarta. k. a.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
