Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sjön Hotagens af kala hällmarker bestående och af en gles
tallskog bevuxna stränder ha under de dryga tre milen mellan
kyrkbyn Hotagen vid nordväständen och Laxviken nära
sydostspetsen på tvenne ställen att uppvisa under bygd. Dessa habitationer
heta Flinten och Ormäset (fig. 2) (Alviken). Den senares alla odlingar
utgöras af rullstensåsmaterial och enligt uppgift skall förhållandet
vara detsamma vid Flinten och Laxviken.
Mellan Hotagen och Ströms vattendal träffas ett antal byar
nedanför fjällen (Ålviken, Tjyvattnet, Hökvattnet). Förutsättningen
för deras uppkomst torde visserligen vara det skyddade läget i en
sydsluttning med kalkrika silurlager, men obestridligt är, att äfven
här fram stryker en rullstensåsbildning, hvilken särskildt kring
Hökvattnet företer vackra skärningar. Bebyggelsen af den betydande
byn Storåbränna synes däremot icke sammanhänga med
förekomsten af rullstensåsmaterial. Den har äfven ett ganska öppet läge.
Om Ojaren, Finnvattnet, Lakavattnet, Almdalen och Löfhögen d. v. s.
de öfriga habitationerna i denna fjälltrakt känner jag intet.
Från de södra delarna af Ströms vattendal har jag inga
iakttagelser att anföra, men då man närmar sig fjällen, blir motsättningen skarp
mellan de karga hällmarkerna och de ställen, där den utmed dalen
strykande åsen tar land på ena eller andra sidan af denna
långsträckta sjö. Hillsand och Svaningen ligga t. ex. på
rullstens-material samt hela Gäddede och troligen äfven flertalet öfriga byar.
Ehuru de nu anförda exemplen ej utgöra resultat af någon
systematisk undersökning utan blott af tillfälligt gjorda iakttagelser
under resor i helt annat syfte, torde de dock vara talrika nog för
att till fyllest bevisa den hittills alldeles förbisedda betydelse
rull-stensåsama ha haft för de jämtländska fjälldalarnas kolonisation.
Jag hoppas emellertid, att ingen missförstår mig därhän, att
jag skulle vilja göra gällande, att bygd här ej kunnat uppstå annat
än på rullstensåsama. Det säger sig vidare själf, att när
bosättning en gång skett, vid densammas utökande i följd af växande
invånareantal man mångenstädes, där ås och morän fiinnos
kombinerade med hvarandra, tvangs utöfver åsranden in på de blockrika,
mera svårodlade moränerna. Intressant vore att i sådana fall, t. ex.
beträffande Landö by, historiskt undersöka gårdarnas inbördes ålder,
för att utröna huruvida icke de på rullstensmarken anlagda äro de
äldsta. Detta faller emellertid ej inom ramen för denna lilla uppsats.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
