Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Språken i Finland 1880—1900. Af K. B. Wiklund. (Härtill tafl. 3—5.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
är numera nomadiserande, däraf några inflyttade från Norge; de
flesta äro fiskare eller nybyggare. Renar funnos år 1900 till ett
antal af 118988 (mot 52512 år 1880 och 40274 år 1865), men
dessa ägas och skötas väl till allra största delen af finnar.
Ryssarnas antal uppgick år 1900 till 5 939 personer mot 4 195
år 1880 och omkring 4000 år 1865. De flesta ryssar träffas i
städerna (1900 3 741), särskildt i Helsingfors och Viborg. Den
tillgängliga statistiken lämnar oss dock tyvärr inga specificerade
upplysningar rörande deras antal i de olika städerna eller
landskommunerna, utan redogör endast för de svensk- och finsktalande. Då
summan af dessa drages från kommunens hela invånarantal, får
man en siffra för »andra», som i sig innefattar både ryssar, tyskar
och andra, och endast på några få ställen kan man med tillhjälp
af en tabell öfver språkens fördelning på städer och landsbygd i de
olika länen komma till otvetydig klarhet om, till hvilken nationalitet
dessa »andra» höra. Man kan sålunda erfara, att den lilla staden
Nyslott år 1900 jämte 2 266 finnar och 107 svenskar äfven hyste
178 (7 X) ryssar. I detta särskilda fall ger således statistiken direkt
upplysning om den svenska minoritetens storlek, men icke om den
betydligt större ryska minoritetens, hvilket tydligen är en
oegent-lighet. Helst borde för hvarje kommun äfven antal ryssar (och
kanske också tyskar) särskildt angifvas. I följd af statistikens
beskaffenhet kan man icke heller afgöra, huru stor del af de betydande
»andra» minoriteterna i följande socknar i Viborgs län är rysk:
Nykyrka 156 (1,2 %\ Kivinebb 139 (i %), Mohla i 427 (9,7 %"),
Rautus 58 (1,1 %), Suojärvi 92 (1,9 %), allt år 1900. Särskildt är
detta att beklaga för Mohla (Muola) sockens vidkommande (sydost
om Viborg), enär man här har det enda väsentliga exemplet på
verklig rysk bondbefolkning inom Finlands gränser, ett minne från
»Stora ofredens» tid (1710-21), då deras förfäder hitflyttades från
Ryssland. De bo i fyra byar, af hvilka den största är Kyyrölä.
Tyskarnas antal uppgick år 1900 till i 925 personer, år 1880
till i 720 och år 1865 till omkring i 200. De äro till största delen
bosatta i Helsingfors och Viborg, men statistiken lämnar inga närmare
uppgifter härom. I Viborg var tyska språket under långa tider det
förhärskande, särskildt under i7oo-talet, då stadens borgare länge till
största delen voro tyskar, och ännu i dag tala de bildade Viborgsborna
vanligen »alle vier», d. v. s. både svenska, finska, tyska och ryska.
Zigenarnas antal uppgår till omkring 2 ooo, jfr A. Thesleff i
(Finska) Geografiska föreningens tidskrift 1898, sid. 83; de ha till
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
